Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet, januari - Ännu några ord om kriget och de svenska sympatierna. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af de få tidningar som härstädes representerat de preussiska
sympatierna. Det skall derföre blifva af stort intresse för den slutliga
uppfattningen att erfara, huruvida något svar på den i fråga varande
skrifvelsen kommer att följa ifrån högqvarteret i Versailles. Dess
innehåll lyder, i hvad som förnämligast angår krigföringssättet, som
följer:
»Vi inse segerns följder och de nödvändigheter som så omfattande
strategiska operationer medföra. Vi vilja ej fästa oss vid de
öfver-drifna reqvisilionerua in natura och i penningar, och ej heller vid det
slags militära prejeri, som består i att belasta de skattande utöfver
deras tillgångar. Vi öfverlemna åt Europa att bedöma, i hvad mån
dessa öfverdrifter kunna vara brottsliga. Men man har icke åtnöjt sig
med att sålunda ruinera städer och byar; man har plundrat medborgarnes
enskilda egendom. Efter att ha sett sina hem inkräktade, efter att
ha underkastats de strängaste utpressningar, ha familjerna måst lemna
från sig sitt silfver och sina dyrbarheter. Allt hvad som var af värde
har tagits af fienden och packats i hans säckar eller på hans kärror.
Klädesplagg, bortförda ur husen eller tagna hos köpmännen, saker af
alla slag, väggur och fickur ha påträffats hos fångar, som fallit i
hän-derna på oss. Man har låtit gifva sig eller man har tagit, alltefter
som det fallit sig, till och med penningar af enskilda personer. En viss
jordegare, som arresterades i sitt slott, dömdes att betala en personlig
löse-sumraa af 80,000 francs. En annan har plundrats på sin hustrus sjalar,
pelsar, spetsar och sidenklädningar. Ofverallt ha källrarna blifvit tömda,
vinerna inpackade, lastade på vagnar och bortförda. För öfrigt ha högre
officerare, för att straffa en stad för en enda medborgares åtgärd att sätta
sig till motvärn mot inkräktarne, befalt plundring och brand, för
denna grymma bestraffning missbrukande sina truppers oblidkeliga
disciplin. Hvarje hus der en frivillig skarpskytt har erhållit skydd eller
föda, har uppbränts. Detta angående egendom.»
»Menniskolif har icke respekterats mera. På en tid, då hela
nationen är inkallad under vapen, har man skoningslöst låtit skjuta
icke blott bönder, som rest sig mot främlingarne, utan äfven soldater,
försedda med kontraböcker och klädda i de föreskrifna uniformerna.
Man har till döden dömt dem, som försökt passera de preussiska
lini-erna till och med för egna enskilda angelägenheterna.
Skrämselsystemet har blifvit ett krigsmedel; man har velat injaga skräck hos
befolkningarna och hos dem stäfja all patriotisk hänförelse. Och det
är denna beräkning som förmått de preussiska generalstaberna till ett
dåd, som står ensamt i historien: bombardering af öppna städer.»
»Att slunga in i en stad explosibla och antändande projektiler
anses endast tillåtet under de ytterligaste och noggrant bestämda
omständigheter. Men äfven i dessa fall har det varit en orubblig plägsed
att på förhand underrätta invånarne, och aldrig förr än nu har någon
kommit på den tanken, att detta förfarliga krigsmedel kan användas
preventivt. Att satta eld på hus, på afstånd massakrera gubbar och
qvinnor, anfalla, om man så får säga, försvararne i deras familjers
sjelfva tillvaro, att såra dem i mensklighetens djupaste känslor, på det
att de sedermera må förnedra sig inför segraren och bönfalla om för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
