Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet, februari - Om en fri högskola i hufvudstaden. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derhän, att högskolans öppnande måste uppskjutas till en obestämd
och mera aflägsen framtid än visserligen någon tänkt sig.
Fast-håller man derimot den tanken, att högskolan i det fallet gör allt
hvad hon kan göra med för handen varande lärarekrafter, så hindrar
ingenting att underordna denna »skyldighet» under den högre
skyldigheten att i främsta rummet sörja för vetenskapens bästa; hvaraf
följer, att högskolan ingalunda kan anses förbunden att, blott för
fullgörande af ett statsåliggande såsom embetsexaminator,
even-tuelt besätta lärostolarne med underhaltiga eller medelmåttiga
förmågor. Och detta, just detta, är ett så vigtigt vilkor för
högskolans hela utveckling och lifskraftighet och för vinnandet af de
stora resultat, som genom henne åsyftats och ostridigt genom
henne kunna vinnas, att vi skulle beklaga om ett motsatt förhållande
gjorde sig gällande. Ingenting kunde efter vår öfvertygelse vara
mera hinderligt i detta fall, än om högskolan gjorde sig till en
embetslåda (för att begagna Geijers uttryck) eller en samling af
flere embetslådor, — något hvartill universiteten, mot deras vilja,
under tidernas lopp mer eller mindre blifvit gjorda. Någonting
helt annat är det, om högskolan fordrar, att hennes examina —
så långt de sträcka sig — må erkännas såsom fullgiltiga
kunskaps-prof: att t. ex. om uti rena matematiken finnas flere
examens-grader, den ena må få gälla för vissa embetsexamina, den andra
för andra o. s. v. med lika rätt som betyg af matematices
professoren i Upsala o. s. v. En sådan mening både kan och, enligt
vår åsigt, bör inläggas uti de åberopade orden ur
inbjudningsskriften; men otvifvelaktigt är, att äfven den motsatta meningen
kan der inrymmas. Vi hafva redan förut yttrat, att man torde
böra gilla högskoleföreningens återhållsamhet att icke på förhand
uttala sig alltför bestämdt om högskolans organisation. Vi tro ej
heller att föreningen, hvarken nu eller framdeles borde inom sig
upptaga dessa frågor till afgörande, utan att först den allmänna
opinionens röst fått tillfälle att göra sig hörd. Det verk, som är
i fråga, om än frukten af enskildes bemödanden, är likväl af
allmän, fosterländsk syftning, och måste, såsom sådant, intressera
alla, ej blott dem som satt sig i spetsen för företaget och dem
som med materielt understöd dertill medverkat, utan äfven den
allmänhet, hvars söner och döttrar i en framtid skola komma att
begagna högskolans undervisning, — hela detta fädernesland, hvars
väl högskolan i sin mån afser att befordra. Ingenting bör då
kunna vara tacknämligare för föreningen sjelf än en offentlig
diskussion af frågan, till utrönande af de meningar, som i detta
fall kunna vara rådande bland för saken intresserade, tänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
