Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet, februari - Några ytterligare upplysningar till besvarande af frågan om billiga jernvägar och deras trafikförmåga. Af L. J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
for den 23 sistlidne September, hvaraf ett utdrag jemväl varit
med-deladt i Helsingfors Morgonblad. De upplysningar denna afh&ndling
lemnar, äro i hög grad märkvärdiga och skola måhända komma
att bilda en afgörande vändpunkt uti striderna imellan bred- och
smalspåriga banor. Den andra handlingen är ett i danska
tidskriften For Ide og Virkelighed infördt utlåtande af de bekante
in-geniörerne English och Hansen rörande ungefär samma ämne.
Vid senaste årssammanträde som hölls i Liverpool af den
bekanta föreningen »The british association for the advancement
of Science», förelädes af den nyssnämde engelske ingeniören mr
Fairlie, känd bland annat för sina lyckade och förtjenstfulla
arbeten för utvecklingen af det s. k. bogiesystemet för lokomotiv,
en intressant och förtjenstfull afhandling om den smala spårviddens
ngt och betydelse för en billig jernvägstrafik. Ett kort referat
deraf kan lemna ett begrepp om de ledande argument, hvarpå
den är grundad.
Det är icke mera det smalare spårets billigare
anläggningskostnader samt den ekonomi i afseende å intresse och amortering
å anläggningskapitalet, hvilken härflyter deraf, som hr Fairlie nu
gör till föremål för sin framställning, ej heller den en tid äfven
ifrågasatta förmågan hos ett smalt spår, att kunna prestera den
för en ansträngdare trafiks behof erforderliga hastigheten och
säkerheten. Hufvudföremålet för hans afhandling utgör den
visserligen icke heller förbisedda, men i allmänhet hittills mindre
uppskattade besparing, som det smala spåret föranleder i
driftkostnaderna eller de dagliga utgifterna for transporten.
Den omständighet, som härvid — under för öfrigt lika
ekonomiskt sätt att handhafva trafiken — är den hufvudsakligast
bestämmande, utgöres af förhållandet imellan nyttig last och s. k.
död last, eller mellan betalande och icke-betalande last. För att
forsla fram imellan tvenne punkter en qvantitet gods, som
af-sändes med banan, måste å densamma tillika nödvändigt
fram-forslas de vagnar, hvari detta gods är lastadt. Det är vigten af
godset, för hvilket betalningen erlägges, som utgör den nyttiga
eller betalande vigten; vigten af vagnarna, som användas till deras
framsläpande, utgör den döda vigten. Och då det är uppenbart,
att forslings- och transportkostnaderna, såsom bränsle, skenornas
slitning m. m. beror af hela den tyngd som föres fram, antingen
den hör till det ena eller andra af de anförda slagen, så är det
äfven klart, att ju mindre den s. k. döda vigten är i förhållande
till den vigt gods, den tjenar till att föra med sig, desto större är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
