Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet, mars - Studier öfver våra folkvisor från medeltiden. 1. Hedendomens poetiskt-religiösa verldsbetraktelse och dess ombildning genom kristendomen. Af P. A. Gödecke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier öiyer våra folkvisor från medeltiden.
i.
Hedendomen s poetiskt-religiösa verldsbetraktelse och dess
ombildning genom kristendomen.
Lyuna till deo granens snsning,
Vid hvara rot ditt bo ar fastadt!
(finskt tänkespbIk.)
I anledning af C. Hauchs »Bemerkninger over nogle ved
Christen-dommen modificerede Oldtidsminder i vore Viser fra
Middel-alderen.»
I »Ny Række» af AfhancUinger og œsthetiske Betragtninger
af C. Hanch står den skarpsinniga och intressanta skrift införd,
hvilken närmast gifvit anledning till denna uppsats. Professor
Hauch har nästan uteslutande betraktat Danmarks folkvisor ur
den synpunkt, som ofvan anförda titel utvisar. I det vi för att
rikta svenska läsares uppmärksamhet på denna högst värdefulla
afhandling, hvilken väl förtjenar att i original studeras, i kortaste
öfversigt påpeka hufvudpunktema i prof. Hauchs framställning, är
det vår afsigt att meddela de svenska motstycken till de af honom
anförda visor och vers, som i våra samlingar återfinnas, samt
äfven andraga några andra, med de förra beslägtade svenska och
norska medeltidsqväden, hvilka i någon mån tyckts oss vara egnade
att vidga och belysa det förelagda ämnet, synnerligast med hänsyn
till det faktum, att många hedniska föreställningar, långt ifrån att
af kristendomen hafva kunnat utrotas, blott bytt om skrud,
förändrats, ofta nog till det sämre, och obemärkt qvarlefvat, stundom
ända till våra dagar.
Då våra folkvisor i början af detta århundrade (1814—
1816) först utgåfvos af flitiga samlare, väckte de ett
välför-tjent uppseende för sin poetiska skönhet. Dock påpekade redan
^pår Geijer i sin hittills oöfverträffade och kanske
oöfverträff-iga »essay», hvilken står såsom inledning i första bandet af
hans och A. A. Afzelii samling, dessa visors rent kulturhistoriska
betydelse, hvilken på intet vis är ringare än den poetiska. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
