Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet, april - Politiska betraktelser. 6. Om det svenska beskattningsväsendet samt om den politiska och kommunala rösträtten. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förra fallet är fråga om ett förhållande mellan person och person,
nämligen staten och individen; i senare fallet är det blott en,
nämligen staten, som är i fråga; och då staten är en kontinuitet, må dess
representanter (regeringar och representationer) på olika tider med
något skäl kunna anses såsom utgörande en och samma personlighet
Men för öfrigt kan sannerligen mycken fråga vara, huruvida, å ena
sidan, det verkligen är förnuftsenligt rättsligt tillåtet för en
regering eller representation att sålunda draga på framtiden, och, å
andra sidan, om detta i följd af klokhetsberäkningar ändock sker,
huruvida skyldigheten att erkänna på sådant sätt ingångna
förbindelser i sjelfva verket är något annat än en klokhetspligt:
såsom sådan är den naturligtvis imperativ.
De ofvannämda sanningarna finna imellertid på vissa
be-skattningsområden fullständigt erkännande. De skatter, som i vårt
land utgå under namn af bevillning, till ett flerdubbelt belopp
mot grundskatterna, dessa anses likväl såsom beroende endast af ett
beskattningssystemy hvilket kan från riksdag till riksdag förandras.
Sådana förändringar hafva ock tidt och ofta blifvit gjorda, till
ruin för somliga, till uppkomst för andra; men hvarken har man
hört att de förra erhållit något skadestånd, eller att de senare
ansetts böra gifva något sådant, vare sig till de lidande eller till
staten. Men detta är hvad man fordrar i fråga om grundskatterna,
der det ändock ej gäller så stora summor, och der de enskilda
vinsterna eller förlusterna relativt troligen icke skulle blifva större
genom en skeende förändring. Hvadan denna olika uppfattning,
som till och med så uppenbart strider imot de enklaste
ekonomiska läror och de derpå grundade naturligaste
klokhetsberäkningar? Ty det är klart, att om grundskatterna afskaffades, så skulle
detta — ehuru hemmanen naturligtvis derigenom icke befriades
från skatter, men finge utgöra dessa såsom en efter billiga och
för alla lika grunder beräknad bevillning, — icke desto mindre i
en utomordentlig grad tjena att i ekonomiskt hänseende lyfta de
små landtbrukarne, den stora mängden af Sveriges jordbrukande
befolkning. Och hvad innebure detta? Hvad betyder det i
allmänhet för ett lands ekonomiska tillstånd, om de smärre jord
brukarne och arbetarne äro i en jemförelsevis god ställning? —
Vår jernvägstrafik kan, bland annat, i det fallet lemna oss ett
ganska vältaligt svar. Vid hvilka stationer är det i sjelfva verket
som rörelsen är liflig och trafiken betalar sig? Är det vid dessa,
som omgifvas af några få stora herrgårdar med en tynande
arren-dators- och arbetarebefolkning, eller dessa, vid hvilka den
trafikerande allmänheten utgöres af smärre jordegare, af en välbergad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
