Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet, april - Politiska betraktelser. 6. Om det svenska beskattningsväsendet samt om den politiska och kommunala rösträtten. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låtit uppsätta salubodar till uthyrande o. s. v. — allt företag,
likasom jernvägsanläggningarna, af rent industriel natur.
Hufvud-staden har genom sitt beslut rörande den Molinska fontänen visat,
huru kommunalinrättningen kan användas för estetiska ändamål1)
o. s. v. Har man blott kommit så långt d. v. s. till att anse
kommunen såsom en inrättning »för nytta och nöje» i allmänhet, så
gifves ingen gräns for de utsväfhingar i beskattningsväg, hvartill
den närvarande röstberäkningen kan leda. Ett par possessionater
i en socken på landet, hvilka med sitt öfvervägande röstetal
be-herska kommunalstämman, vilja t. ex. för sitt nöjes skull uppföra
ett ridhus. De skulle hafva ingenting imot att göra detta på egen
bekostnad; men efter kommunalinrättningen finnes, hvarför ej
begagna densamma, för att låta de öfriga sockenborna bidraga med
tredjedelen eller hälften af kostnaden? Det kan ju anses lända
till hästrasens förbättrande; det kan ju ock anses tjena för
bildandet af ett frivilligt nationalförsvar till häst; och skulle det
sålunda icke vara berättigadt? På enahanda sätt med en
skjutbana. På enahanda sätt med en musiksal — hvad kunde låta
bättre än en musiksal? o. s. v. Ja, om en på kommunalstämman
öfvermäktig possessionat önskade att pryda sin park med ett
monument öfver någon företrädare på egendomen, så skulle ingenting
kunna hindra honom från att låta socknen deltaga i kostnaden derför.
Kanske har denne företrädare i något hänseende varit socknens
välgörare; och om monumentet dertill skulle vara ett konstverk af
estetiskt värde, huru berättigad vore ej hela saken? Med ett ord,
hvarhelst det finnes ett par eller tre jernvägsyrande eller eljest
yrslande possessionater med öfvervägande röstetal på
kommunalstämman, der äro de mindre bemedlade tillspillo gifna, der gifves
det i sanning icke längre något »lås för bondens lada».
Om förhållandet i det fallet är betänkligare i stad eller på
landet, torde imellertid icke vara lätt att afgöra. Visserligen har
numera det högsta röstetalet i stad hlifvit reduceradt: men så är man
der åter i händerna på en delegation. Derimot har staden i ett
hänseende ett gifvet företräde, emedan der ändock alla kommunala
före-hafvanden äro underkastade mera kontroll af publiciteten, än i
allmänhet förhållandet kan vara på landet. Men frågar man nu hvarför
det är af någon vigt att den kommunala röstgrunden förändras, så
kan helt enkelt svaras: på det de mindre bemedlade icke må vara ut-
1) Man kan härom säga, att det hade varit en skam för Stockholm, att ej tillegna
sig detta ypperliga konstverk; men att det hade varit en heder (och, vi mä säga, en
pligt) för de förmögnare samhällsklasserna i Stockholm, att på sin bekostnad förvärfva
detsamma It kommunen.
Framtiden. Band 5.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
