Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet, april - Anmälningar - Estlander, Den finska konstens och industriens utveckling hittills och hädanefter. Af —rn - Rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bilden, och som också derför verkat mycket under sin korta
tillvaro (från 1863). Med skäl synes han mot anordningen af
museets teckningsskola anmärka, att man snarare tycks åsyfta att
fostra artister för industrien än att konstnärligt utbilda hennes
arbetare; och måhända misstager man sig i den beräkningen, att dessa
konstnärer sedan sjelfva skola kunna bilda arbetare. En kort sido- j
blick egnas äfven åt förhållandena i Frankrike, der
teckningssko-lorna, redan en skapelse af förra århundradet, utvecklat en ät
mäktig konstindustri, och der endast en renare smak behöfves för
att ge dennas alster fulländningens prägel.
Med synnerligt nöje ha vi förnummit det odelade bifall
författaren slutligen skänker slöjdskolan i Stockholm, som från en
ringa början år 1846 nått eu exempellös utveckling, så att hon för
närvarande både i elevantal och årligt anslag står öfver skolan i
South-Kensington. Då han ej synes närmare granskat hennes
organisation, har han imellertid förbisett de båda hufvudbristerna i !
denna inrättning, nämligen den sammanblandning af elementarskol*
och slöjdskola hon i grunden innesluter, af hvilka den förra utau
tvifvel snart måste frånskiljas, så vida skolan skall kunna fullfölja sitt
egentliga ändamål, samt saknaden af en mönstersamling af verklig
betydenhet. Just denna sida af det engelska systemet liar — vi
upprepa det — visat sig vara den tnähända mest fruktbärande
delen i detsamma ; och det* blir således förr eller senare nödvändigt
att äfven för Sverige anskaffa eft liknande museum. Om en tredje
ytterst vigtig punkt i detta system, hvilka äfven vunnit insteg i
det österrikiska, nämligen de vandrande utställningarna och filial- !
skolorna i orterna, har författaren ej alls utlåtit sig, måhända af det
skäl att denna del af systemet föga lämpar sig på Finland
Efter att ha egnat några betraktelser åt den lyftning, konsteu
otvifvelaktigt skall erfara genom den närmare föreningen med
industrien, och at den ställning konstnärerna komma att intaga till
den uva sakernas ordning som nu förberedes, återgår författaren
till frågan om eu konstindustriskola för Finland, hvilken fråga,
som bekant, redan begynt vinna en praktisk lösning. Hela han*
skrift är för öfrigt hållen i den lifiiga och unslående stil, som
utmärker alla denne författarens arbeten, och andas en så varm kärlek
till fosterlandet, konsten och industrien, att vi och sannolikt hvajje
hans läsare måste betyga honom vår hjertliga tacksamhet för den
lärorika öfversigt af den vigtiga frågan, som hans bok skänker.
—RN. !
Rättelser.
I Mars-häftet sid. 194, r. 13 nedifr. står: statsministern; lät: ministern.
» » 202, r. 13 uppifr. står: en somiue lolk; Ids: end som me folk.
» « 202, r. 0—7 nedifr. står: Malte-Bruun: läs: Malte-Brun.
** *» 205, r. 7 nedifr. står: oioyés; läs: Sieyés;
»* • 283, r. 7 uppifr. står t mätarne; läs: trälarne.
284, r. 12 uppifr. står: och: läs: ock.
1»
M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
