Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet, maj - Arbetarerörelsen i Sverige, dess utveckling och framtidsutsigter. Af Axel Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litet slott mot den trakoja, hans inbillning först drömde sig. Den
nägot förhöjda hyran har han dubbelt igen i hemmets trefnad, i
beqvämligheterna och framför allt i möjligheten att genom husets
sanitära fördelar kunna bättre bevara sig mot sjukdomar. För
daglönaren och fabriksarbetaren, hvilka gemenligen ha sin
någorlunda bestämda inkomst, äro dessa bygnadsföreningar isynnerhet
af den mest praktiska nytta. Vi vilja hoppas, att
konsumtionsföreningarnas misslyckande på flera ställen icke skall undantränga
våra svenska arbetares företagsamhet från denna gren af
associa-tionsverksamheten, desto heldre som den äfven är af omedelbar
social fördel. Innehafvandet af en dylik prydlig bostad, hvilken
arbetaren har snar utsigt till att kunna kalla sin, ingifver honom
nämligen denna sjelfaktning, som vi visat vara en så nödvändig
faktor, för att han ej skall hängifva sig åt förstörande laster, och
denna förtröstansfullhet, som låter honom med gladt hopp se
framtiden till mötes, stålsätter hans muskler, gör honom flitig, förnöjsam
och fosterländskt sinnad.
Vi hafva i denna öfversigt hittills hållit oss till för arbetarne,
hufvudsakligen i städerna, gemensamma ekonomiska angelägenheter.
Men här dela sig dessa arbetarnes intressen i tvenne hufvudgrupper,
hvilka man bör noga särskilja. Först ha vi den vanlige
daglönaren, den egentlige 8. k. arbetskarlen, hvilken kan genom ett
klokt begagnande af just de här ofvan omtalade inrättningarna
betrygga sin egen framtid, genom sina barns goda uppfostran
stadga äfven deras lefnadsmål och bli en till samhällets stack
dragande myra, som i sin mån bidrager till ökandet af den
natio-nala förmögenheten. I andra rummet ha vi fabriksarbetaren och
slutligen i det tredje handtverkaren eller den egentlige s. k.
näringsidkaren.
För att fabriksarbetaren skall kunna styra om sitt hus i de
riktningar, som här framstälts, måste han erhålla en icke allt för
låg veckolön. Han måste tvärtom vara bättre aflönad, än
arbetaren i allmänhet, emedan han är utsatt för konjunkturernas
vex-lingar, hvilka visserligen kunna ibland fordra arbete af honom på
öfvertimmar, men äfven kunna tvinga arbetsgifvaren att minska
arbetstiden och dermed i proportion aflöningen, ja, såsom stundom
händer, att alldeles stänga fabriken på grund af någon
kommer-siel fluktuation. Alla dessa vexlingar bör den ordentlige
fabriksarbetaren kunna möta, utan att behöfva stupa ned i eländets
af-grund vid första motgång, och derför bör äfven hans aflöning vara
högre. Men arbetsgifvarens förmåga i detta fall är begränsad, och
då han på grund häraf icke kunnat tillfredsställa arbetarnes for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
