Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet, maj - Niniveh och Babylon i de nyaste upptäckternas ljus. 1. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vårt lands skolor, bär fabelns och den lösa hypotesens stämpel
I synnerhet är detta förhållandet med det öster om Tigris belägna
rikets, då man ej haft några inhemska anteckningar att lägga till
grund för densamma och då denna eröfrarestat gått under, innan
antikens förnämsta kulturfolk börjat egna någon närmare
uppmärksamhet åt de äldre och nyare förhållandena i de orientaliska
länderna, ja, »innan» — såsom en skriftställare uttrycker sig —
»historien börjat skrifvas.» Hvad Babylonien beträffar, har man
kunnat begagna såsom materialier de ännu existerade fragmenten
af den historia, som den babyloniske presten Berosus 280—270 f.
Kr. skref med ledning af tempelarkivet i Babylon och inhemska
traditioner, hvartill kommer, att denna stats förhållanden och öden
måste ha varit grekerna närmare bekanta äfven af det skäl, att
han ej blott nära ett århundrade öfverlefde detta rike, till hvars
kall han så kraftigt bidragit, utan äfven, i motsats till detsamma,
såsom persisk provins bibehöll mycket af sin forna betydenhet
Såsom en ytterligare orsak till den ringa bekantskapen med
det rikes tidigare perioder, hvilket var det första i främre Asien,
som förverkligade eröfringsidéen i stor skala, kan anföras deo
omständigheten, att Herodotus skrifvit dess historia. Hade nämligen
den såsom historiens fader allmänt vördade hellenen icke ämnat
författa en sådan bok, så skulle helt visst i hans stora verk
förekommit många vigtiga upplysningar, som nu blifvit sparade för ett
arbete, hvilket så totalt försvunnit, att icke det obetydligaste
fragment deraf blifvit räddadt, att icke ens det ringaste citat demr
förekommer någonstädes. Visserligen har en annan grekisk
författare vid namn Ktesias, som mot slutet af det femte århundradet
f. Kr. vistades vid hofvet i Persepolis, skrifvit persernas och
assyriernas historia enligt det persiska statsarkivét, och hans uppgifter
hafva åtskilliga grekiska författare lagt till grund för hvad de
meddelat om Assyrien, hvartill kommer, att de förvara i sina arbetes
åtskilliga fragment af detta hans historiska verk, hvilket icke mer
existerar i sin helhet. Men han har af både äldre och nyare
kritici blifvit ansedd såsom mindre tillförlitlig, hufvudsakligen på
grund af de fabelaktiga meddelandena i hans indiska historia
Hvad slutligen angår de armeniska historieskrifvame, så ha de
bidragit till Assyriens historia endast med konungalängder, som
ingalunda öfverensstämma med de grekiska författarnes och med
tillfälliga meddelanden, oftast af tvifvelaktigt värde. Att de judiska
författarnes uppgifter äro trovärdigare än alla de här framhållnas,
har man länge antagit, men de förekomma alltför enstaka och äro
alltför mycket i saknad af inbördes sammanhang, att man deraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
