Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet, maj - Niniveh och Babylon i de nyaste upptäckternas ljus. 1. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Årtusenden förflöto, det gamla Assyrien vexlade herskare gång
efter annan, och tempus edax rerum förfor obarmhertigt mot dessa
ruinstäder, som väckt den grekiske generalens undran. Hvad som
återstod af dem och andra dylika återstoder af Assyriens storhet,
betäcktes omsider af mull, som om våren höljdes med frisk vegetation,
eller ock bygde halfvilda araber sina kojor på dem. Hvar det
fordom så härliga Ninive legat, visste ingen, och om landets
inne-byggare än vetat det, så skulle de föga bekymrat sig derom.
o
Det nittonde århundradet kom, och med det vaknade hos
europeiska resande begäret att uppdaga den plats, der den berömda
assyriska hufvudstaden stått, och om möjligt några ruiner af den*
samma, några spår af dess forna härlighet. Länge voro
sträf-vandena i denna riktning fåfänga, utan att dock intresset
slappades — något som kanske till en del berodde derpå, att Assyrien
erinrar mera om det förflutna, än om det närvarande. Landet är
öfverallt liksom öfversålladt med ruiner, vitnande om att det
be-botts af folk med högre kultur och större idoghet än den, som
nu anträffas hos de rofgiriga arabstammar, hvilka genomströfva
dessa trakter, eller ens hos städernas och byarnas innevånare,
ehuru visserligen de i öppen dag liggande af dessa i de allra flesta
fall icke kunna tillskrifvas det folk, som redan ett årtusende före
vår tidräknings början utgjorde gamla verldens förnämsta
stormakt. Talrika qvarlefvor af fördämningar och kanaler, som
säkerligen härstamma från den assyriska tidsålden, gifva iakttagaren
en föreställning om huru väl man fordom förstod att beherska
Tigris, hvilken, då lian med en snabbhet, som visar, huru
välför-tjent hans namn är,l) ilar fram genom landet, ofta sprider
för-härjande vattenmassor öfver somliga fält, under det att andra, i
följd af bristen på bevattning, af solstrålarna förvandlas till
ofruktbara hedar. Missnöjd med de sorgliga följderna af den arabiska
håglösheten och förkärleken för nomadlifvet samt af det turkiska
administrationssystemets uselhet, vänder man sig med fördubblad!
intresse mot det förflutna, sådant som det föresväfvar inbillningen,
och söker med stegrad ifver efter några reliker af dess storartade
företeelser. Ännu under de närvarande ogynsamma förhållandena
gifva många trakter i Tigris’ grannskap begrepp om, huru skönt
1) »Tigru» är ett iraniskt ord, som betyder pil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
