Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet, juni - Slutord angående kronologien af Jesu lefnad och Johannesevangeliet. Af N. W. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen bland evangelierna, låtande det på ett i sig sjelf mycket
olämpligt sätt skilja de båda sinsemellan sammanhängande skrifterna af
Lucas (evangeliet och apostlagerningarna). Samma skeptiska
slagskugga faller ännu en gång öfver verkets ursprung, när man
betraktar de alltför sena vittnesbörden öfver dess tillvaro. Gå vi
sedan till skriftens eget innehåll, så förstärkes misstanken hH
orubblig visshet. Huru illa passar ej t ex. strax från böljan des
dimmiga logos-läran i en handlingstörstig (Matth. 20, 20; Luc. 9.
54;, Marc. 3, 17; 9, 38) f. d. fiskares mun? Att här i detalj
genomgå hela innehållet, tillåter icke tiden: jag påpekar blott i
förbigående det anstötliga vintillredningsundret i Kana och undret
med Lazari uppväckelse, hvilket, i händelse det hade tillgått så
som Johannes beskrifver, lika omöjligen skulle kunnat vara för de
öfriga evangelisterna obekant, som det af dem hade kunnat med
afsigt förtigas; men framför allt hänvisar jag till den 6kefva
Chri-stusbilden. En sådan Christus, som den Johanneiske, hvilkens alk
tal och handlingar gå ut på att göra uppvisning af sin egen
öfver-menskliga härlighet, i hvars betraktande han sjelf är oupphörligt
försjunken, är en helt annan person än den ädle menniskovännes
hos synoptikerna och skulle aldrig varit i stånd att stifta någon
verldsreligion. Men då jag väl visste, huru föga man kan påräkna
att hos mängden af menniskor, särdeles om de genomgått en
in-tellektuelt missbildande uppfostringsprocess, finna en riktig
uppskattning af dylika ideela grunder, så har jag tagit kronologien,
som är en matematisk vetenskap, till hjelp och uppvisat, att
Johannes jemval i sjelfva hufvudmomentet af sin lefnadsteckning
berättat ohistoriskt, i det han bundit Jesu sista stunder vid en
påskordning och en kalender, som först långt sednare (den ena ett
halft, den andra ett helt århundrade sednare) kommo i bruk —
ett afslöjande, hvarmed sista stödet för evangeliets äkthet har fallit
De »goda grunder» (Teol. T. sid. 337, rad 8), genom hvilka hr
Melin tror sig ännu kunna hålla äktheten uppe, äro, så vidt han
förråder dem (sid. 343), följande tvänne: 1) evangeliet »afspeglar
i hvarje rad så troget bilden af den lärjungen, hVilken Herren
älskade», att intet tvifvel på äktheten mäktar uppstå; 2) till
öfver-flöd finnes i bihangskapitlet (21) en särskild äkthetsattest (v. 24),
vidfogad af apostelns närmaste vänner och lärjungar. Den sista
grunden, för att böija med denna, är naturligtvis af noll och intet
värde, då de vittnande »vännerna» hvarken äro namngifha eller på
något sätt till sin personliga eller borgerliga karakter betecknade;
den tjenar blott att i hög grad förstärka tviflet; ty en skrift, öfver
hvars ursprung ingen misstanke hvilar, behänges öfverhufvud icke j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
