Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet, juni - Niniveh och Babylon i de nyaste upptäckternas ljus. 2. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Imellertid äro dessa öfversvämningar vida oregelbundnare och för*
knippade med större faror än Nilens samt kräfva ett fullständigt
kanal- och fordämningssystem. Ett sådant af det mest
beundransvärda slag existerade redan under en förhistorisk period uti
Baby-lonien, men i nutidens Irak Arabi bekymrar man sig icke om att
leda de ofantliga vattenmassorna, så att de bereda den välsignelse,
de äro ämnade att skänka. En stor del af detta utaf naturen
så rikt gynnade land har — alldeles som det heter i de bibliska
profetiorna — blifvit »en vattensjö», emedan »ett haf är gånget
öfver Babel och med dess många böljor är han öfvertäckt», under
det att man på andra ställen finner blott »ett torrt ödeland.» En
mängd förfallna ruiner och fördämningar tjena blott att visa, huru
företagsamma och långt framskridna i kultur landets fordna
semitiska innebyggare voro i jemförelse med dem, som nu innehafva det
Om Babyloniens för sin vidd, sin folkrikhet, sin industri, sin
skönhet och sin yppighet så vidt bekanta hufvudstad meddela
grekiska skriftställare vida mera detaljerade uppgifter än om Niniveh.
dels emedan det babyloniska riket öfverlefde det assyriska nära
ett århundrade, och dels emedan Babylon, i stället för att likt
Niniveh förstöras af eröfrarne, länge bibehöll sin forna prakt och
äfven mycket af sitt forna anseende. Dertill kommer, att man af
den år 1818 utaf Angelo Mai upptäckta öfversättningen af Eusebius’
»Chronikon» lärt känna ganska vidlyftiga fragment af Berosus’
babyloniska historia Å andra sidan har, såsom vi förut framhållit,
genom det sätt, hvarpå Niniveh ödelädes, synnerligen märkliga
qvarlefvor af dess härlighet, för kännedomen af det assyriska
kulturlifvet högst vigtiga relieftaflor och i historiskt hänseende
nästan lika vigtiga inskriptioner blifvit bevarade åt våra dagars
forskare, medan de fynd, som gjorts i de babyloniska ruinerna
varit af jemförelsevis underordnad betydelse, och sjelfva dessa
ruiners beskaffenhet gör gräfningsplaner sådana som de, hvilka
Layard och Botta med så glänsande framgång realiserat på det
gamla Ninivehs område, fullkomligt hopplösa.
Imellertid sprida de ninivehtiska upptäckterna ganska mycket
ljus öfver religionen, samhällsförhållandena och sederna i Babylon,
liksom de hebreiska och grekiska skildringarna af dessa tjena att
i väsentlig mån komplettera den kännedom om huru det i dessa
hänseenden stod till i den assyriska hufvudstaden, som man
for-värfvar genom studerandet af de i fråga varande konstverken och
inskrifterna. Ty det gamla antagandet af en mycket nära
fr&nd-skap och liflig beröring mellan det assyriska och det babyloniska
folket samt af en till identitet gränsande likhet mellan religionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
