Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet, juni - Niniveh och Babylon i de nyaste upptäckternas ljus. 2. Af E. Ch. Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
semiter benämnas kaldéer, liksom ett landskap vester om Eufrats
nedersta lopp kallas Chaldæa, och då de norr om Arphachsad
(Arrapachitis) belägna bergen kallas kaldéernas (Chasdim) berg —
ehuru de af grekerna stundom äfven benämdes Gordyæernas — sá
har man deraf slutat, att denna folkstam invandrat till Babylonien
från nämda berg, och att den underkufvat de förut i landet bosatta
turaniema, men ej försmått att antaga det skriftsystem, som dessa
begagnade.
I det föregående ha vi anfört, att den bibliska uppgiften om
Assyriern kolonisering genom babylonier tyckes bekräftad genom
inskriptionernas upplysningar om att babyloniska konungar herskat
öfver Assyrien, innan detta land erhöll en egen dynasti. Härmed
öfverensstämmer ganska väl grekiska författares antagande, att
Babylonien tidigast af alla semitiska stater gjort framsteg i kultur
och vunnit anseende, och att det redan i första hälften af andra
årtusendet f. Kr. täflade med Egypten på vetenskapens, konstens
och industriens område.
Från dessa äldsta tider tror man sig ega minnesmärken i en
mängd ruiner bestående till större delen af gigantiska
underbyg-nader eller platformer, på hvilka de egentliga palatsen eller templen
hvilat. De utgöra otvifvelaktigt qvarlefvor af städer, som lydt
under den första herskareätt, om hvilken hittills funna inskrifter
ha något att förtälja, och hvilka ha, enligt all sannolikhet, förlorat
betydelse i den mån, som Babylon tillvext i anseende, prakt och
vigt såsom handelsstad. Vi ha redan nämt några af dessa städer,
såsom t. ex. Erech, hvars ännu existerande återstod kallas Warka.
Denna ruin består af obrändt tegel med lager af rör, enligt den
af Herodotus omtalade bygningsmetoden. Ingen skyddsmur af
brändt tegel omgifver denna massa, utan allt tyder på en mycket
tidig period. En ännu märkligare ruin är Mugheir d. ä. »beckets
moder» eller »den beckiga», emedan tegelstenarna äro hopfogade
medelst jordbeck. På en platform höjer sig en våning, som är
198 fot lång, 133 fot bred och ungefär 40 fot hög. Det inre
består af soltorkadt tegel, men betäckningen utgöres af tio fot
tjocka murar af brändt tegel. Ruinhögarna sakna all slags skulptur
och arkitektoniska prydnader, och man antager, att dylika voro
sparade för gudens gemak, om hvilkas praktfullhet så mycket
berättats. Men då man besinnar, att plundringen af gamla bygnader
vid uppförandet af nya sedan urminnes tid varit sed i Babylonien.
så förekommer det ej osannolikt, att detta beror derpå, att de
under årtusenden varit utsatta för hänsynslösa hemsökelser. Hvad
angår gudens gemak, så lar detta ha bildat bygnadens spets,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
