Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet, juni - Svensk historia i svensk roman. Ett bidrag till fäderneslandets litteraturhistoria. 2. Af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrån denna stund sammanväfvas hans och Auroras öden, och vi vilja a
anbefalla detta verk såsom särdeles upplysande rörande de intriger ;
som ifrån alla håll hotade, ehuru förgäfves, hjeltekonungen i
Norden. Först mot slutet af dessa berättelser nalkas Aurora konung
Carl för att, såsom en Margareta Fridkulla, göra ett slut på det
för båda rikena förhärjande kriget, och äfven få tillfälle att for
sin egen slägt utverka konungens nåd. Hela denna Auroras roll
är här noggrant beskrifven, alltifrån hennes första försök att ge- 1
nom sitt snille ådraga sig konungens uppmärksamhet, medelst det
af Voltaire beprisade poemet, hvari hon låter olympens gudar och
gudinnor täfla i beröm öfver nordens unge beherskare, och hvilket
slutar med dessa ord:
»Enfiii, chacuu des dieux, discourant sur sa gloire.
Le pla^ait par avauce au temple de mémoire;
Mais Venus, ni Bachus n’en direut pas un raot» —
Med hennes död i den ensliga cellen i Quedlinburg afslutas dessa
tidsbilder. Författaren, den bekante partihöfdingen i de litterära
fejderna, har här lemnat ett bland de sista profven på den
målande stil i framställningen af pikanta äfventyr och sällsamma
karakterer, som redan utmärkte hans första epokgörande noveller,
och äfven ådagalagt de historiska studier, som gjorde honom till
en framstående universitets-lärare.
Omkring en annan märkvärdig personlighet ifrån denna tid,
»Magnus Stenbock», har Pilgrimen sammanbundit åtskilliga
berättelser, hvilka dock icke kunna anses tillsamman utgöra någon
historisk roman i egentlig mening, utan helt enkelt några
familje-scener, ämnade att, såsom förf. säger, lemna en romantiserad
lefvernesbeskrifning öfver denne hjelte, hvilkens namn firats af
samtid och efterverld, tillika med några historiska hågkomster ifrån
hans bragdrika lif. Vi vilja icke förneka, att denna roman kan
i och för sig ega ett värde, hvarigenom hon kan förtjena räddas
undan förgätenheten, men ifrån den historiska synpunkten är hon
dock af underordnad betydelse.
Redan ifrån Carl XI och fram till Frihetstiden sträcka sig de
»romantiserade skildringar», hvilka Crusenstolpe författat om de
framstående medlemmame af »Huset Tessin». Af alla denne förfe
icke blott historiskt-romantiska utan äfven rent historiska arbeten
kan detta anses vara det värderikaste och af största betydelse,
såsom innehållande talrika dokument hörande ej mindre till
Sveriges än till den Tessinska familjens historia. Författaren, som sjelf
lyckats komma i besittning af en stor del af de vigtiga bref och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
