Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Svenska statens hjelpsystem samt dess inflytande i ekonomiskt och politiskt afseende. Af Herman Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA STATENS HJELPSYSTEM. 31
Något borde måhända äfven sägas om de fonder och kredi-
tiv, från hvilka det produktiva arbetet blifvit understödt med lån på
billigare vilkor än vanlig ränta, såsom Manufakturdiskonten, f. d. Ull-
diskonten, Handels- och Näringsdiskonten, Kreditiven för Kommers-
kollegium, för jernkontoret, för filialbankerna m. m., men dels finna
vi dem småningom indragas, och dels skulle detta onödigtvis för-
länga uppsatsen. Vi hafva siffror nog framför oss, för att med
anledning af dem anställa några betraktelser.
Kan det ej vara skäl, att med alla dessa stora utgifter för ögo-
nen en gång på allvar göra sig den frågan: hvad har i sjelfva
verket blifvit utträttat med alltsamman, och hvad inflytande till
gagn eller skada har vårt hjelpsystem haft i ekonomiskt och po-
litiskt afseende?
En författare, som redogjort för Frihetstidens politiska eko-
nomi, slutar sin framställning med följande ord: »Trots alla de
afsteg hvartill partiernas intriger och intressen förledde, har fri-
hetstiden dock väl förtjenat det vitsordet, att ärligt och med kär-
lek hafva sökt befrämja landets blomstring och välstånd. Att den
deri misslyckades, berodde till ej ringa del uppå, att den miss-
kände de väsentligaste lagarna för produktionen och bytet, att den
ej egde nog förtroende till den enskilda företagsamheten och vinst-
begärets förmåga att skapa allmän ordning på samma gång som
allmänt välstånd, och sålunda omgaf dem med hämmande skran-
kor, under det den lockade en ej ringa del af det nationela ar-
betet in på en bana, der det endast genom allmänna och enskilda
uppoffringar kunde fortgå; att den med ett ord ej ville gifva till-
räcklig plats åt den individuela friheten, hvilken är framgångens
förnämsta vilkor» 1).
Månne ej det här anförda nästan ord för ord kan tillämpas
på vårt eget sätt att gä till väga; månne ej vi, likasom våra för-
fäder, misskänna de väsentliga lagarna för produktionen, och
locka in det nationela arbetet på trakter, der det endast genom,
uppoffringar kan hållas uppe? Vi skola söka att göra oss reda
för saken.
En anmärkning, som genast framställer sig, är att de ofvan
uppräknade utgifterna äro af ganska olika natur: att t. ex. landt-
bruksskolor och dylikt äro något för hela landet nyttigt, utan
*) Se J. W. Arnberg: Anteckningar om Frihetstidens potitiska ekonomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
