Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Moderna samhällsförbättrare och deras läror om familjen och staten. 1. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
vid skänken, dubbelt liflig, emedan gästerna vanligtvis sjelfva
måste besörja uppassningen och derföre stå i rad och vänta, tills
deras tur kommer.
Vid första ögonkastet upptäcker man endast det gemensamma
draget hos de internationele, att de bära hattarne utomordentligt
långt bakut på nacken och händerna mycket djupt ned i byxfic-
korna. På denna gemensamma grundval finner man imellertid
många skiljaktigheter; der äro tyskar, polacker, fransmän, ryssar,
italienare och schweizare, ja till och med asiater i en brokig
blandning; der äro gamla män och gossar, öppna, tilltalande an-
sigten och fysionomier så dystra, att de tillräckligt visa, att här
också finnes tillknytningspunkter för samhällets utskum.
Der äro både män och qvinnor, icke blott tillstädesvarande
arbetares hustrur eller mera provisoriska lifsföljeslagarinnor — ty
äktenskapet anses af majoriteten för en föråldrad och reaktionär
inrättning — utan äfven åtskilliga »emanciperade» qvinnor, enär
qvinnoemancipationen här spelar en viss roll och har just i de
arbetande klasserna åtskilliga anhängare.
En vanlig söndag eller söcknedagsafton, när församlingen är i
ro och endast består af drickande och samtalande grupper, bör man
försöka att komma in i densamma. Vinet är mera billigt än godt,
och det är ej någon stor summa, man öder bort genom att traktera
sitt sällskap med ett par muggar. Till gengäld blifver man sjelf
föremål för deras omvändelseförsök. Det är märkvärdigt att höra,
hvilken färdighet alla desse män hafva i att tala om de stora
ekonomiska frågorna. Man märker, att dessa äro föremål för dagliga
meningsutbyten dem sjelfve imellan, ty en hvar kan göra några
allmänna anmärkningar om kapital och arbete, bourgeoisie och
proletariat, som skulle ligga långt utöfver en dansk arbetares
horizont. Må också dessa menniskors anmärkningar vara aldrig
så felaktige i sjelfva utgångspunkten, så ertappar man dem svår-
ligen i någon sjelfmotsägelse. Deras vetande är icke påklistradt,
de hafva blifvit stälde på en falsk ståndpunkt från början, men
från denna ståndpunkt, sådan den nu är, kunna de röra sig med
stor sjelfständighet, och man må icke tro sig kunna öfverbevisa
dem med allmänna satser, hemtade ur statsekonomiens grundläror.
Invänder man mot deras teorier, att prisen på alla varor, också
på arbetet, bestämmas af anbud och efterfrågan, rycka de öfver-
lägset på axlarna och upplysa oss om att dylika gamla villfarelser
äro nu länge sedan en öfvervunnen ståndpunkt, likaså fullständigt
som tron på att solen går omkring jorden. Blir man trött af att
afhandla statsekonomiska ämnen, kan man med lätthet gifva sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
