Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, september - Nyare statistik. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N Y AKE STATISTIK. 243
förvånas öfver den beundransvärda ekonomiska spänstighet detta
härliga land efter krigets slut redan har lagt i dagen.
Ibland de af hr Hellstenius belysta förhållandena faller bjer-
tast i ögonen det nära sambandet mellan missväxterna eller nöden
och brotten samt deras ökade antal. Huru märkvärdig är icke denna
regelbundenhet i det stora inom den moraliska verlden, som ofta
träder en till mötes, likasom denna underbara öfverensstämmelse
eller vexelverkan mellan kroppsligt och andligt, sinnligt och mora-
liskt, hvarom icke minst de statistiska siffrorna bära ojäfviga vit-
nesbörd. När man ser, huru moraliska fakta under vanliga för-
hållanden år ifrån år i nästan oförändrad gestalt återkomma till
lika antal, men huru den ringaste rubbning i samma naturförhål-
landen genast frambringar motsvarande ändringar i den andliga
verlden, uppstår vid första påseendet en lust att söka härleda de
sedliga lytena ur naturförhållanden allena, brotten ifrån några på ett
gifvet sätt verkande krafter, i stället för att tillskrifva dem den fria
viljans oberäkneliga yttringar, uppkommer, säga vi, en frestelse att
med de materialistiske naturforskarne i vår tid vilja förklara allt,
äfven den sedliga verldens fakta, ur nödvändiga och blott och
bart naturliga lagar. Huru få skola icke likväl af dylika åsigter
finna sig i sina ädlaste instinkter varaktigt tillfredsstälda!
Hvilket forskningsfält har han icke således att genomvandra,
hvilka uppgifter att lösa, den vetenskap, som sysselsätter sig med
dessa stumma och dock vältaliga siffror! Och huru mycken på en
gång försigtighet och djerfhet höfves honom icke att ådagalägga,
för att begagna de samma med framgång och icke göra felslut!
Lemnas blott någon — stor eller liten — medverkande faktor ur
sigte, blir alltid sluträkningen orätt, resultatet falskt. För att åskåd-
liggöra detta, vilja vi framställa ett enda exempel. Om vi antaga
att hos en viss folkstam, t. ex. den romaniska, en viss ogynnsam
företeelse är vanligare än hos en annan, t. ex. den germaniska,
skulle man naturligtvis strax vilja tillskrifva denna skilnad folk-
karakterens olika beskaffenhet; men sedan kan en mera på djupet
gående undersökning upptäcka, att samma faktum är mera allmänt
äfven hos germaner af katolsk tro än hos romaner af protestan-
tisk, och slutsatsen måste i stället blifva den, att grunden till olik-
heten ligger icke i folklynnets art utan i religionens.
Den statistiker, som skall vara något mera än en flitig arbe-
tare och samlare af fakta, den som skall komma till de stora,
vigtiga resultaten måste i sanning vara försedd med skarp blick, sä-
kert omdöme och omfattande förståndsgåfvor: han måste vara hem-
mastadd i den logiska vetenskapens alla hemligheter och icke obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
