Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, september - Politiska betraktelser. 7. Om möjligheten af fredens bibehållande i Europa. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. SEPTEMBER.
trakta Frankrike med en stor oro; det är det ännu oafslutade i
dess revolutions-arbete. Det är ett märkvärdigt förhållande, att
en nation, som verkat så oändligt mycket för den politiska frihetens
spridande och befästande i sin verldsdel, ännu icke sjelf hunnit blifva
delaktig af en stadgad frihets förmåner. Vårt fädernesland har,
utan utgjutande af en droppe blod, verkstält statshvälfningar,
som omskapat samhället, och åtnjuter, under en lugn och stilla
utveckling till något ännu bättre, en redan ganska hög grad af
frihet. Norges och Danmarks folk, under århundraden despotiskt
styrda, hafva med största lätthet med ens satt sig in uti ett kon-
stitutionelt statsskick. England, under dess statshvälfningar på 1600-
talet, hade endast att upplefva omkring fyratio års revolution och
reaktion, innan det slutliga grundläggandet af dess statsskick,
hvilket alltsedan utvecklat sig, om än långsamt, dock säkert, till
allt större och större frihet. Till och med i Tyskland, ehuru föga
den konstitutionela friheten der ännu blifvit utbildad, har man all
anledning att antaga ett verkligt framåtskridande, under det — om
inga yttre menliga orsaker skulle dertillmedverka — etttilibakagående
synes omöjligt. Måste det icke förvåna att franska folket — ett folk,
utmärkt genom de yppersta egenskaper i så många andra riktningar
— ännu efter åttatio års förlopp efter den stora revolutionen icke
hun nit göra sådana framsteg i politisk utbildning,som kunna gifva
trygghet och borgen för en fortgående lugn utveckling? Måsteman
ej förvånas, att ännu se sådana företeelser som »kommunen», och
att ännu se reaktionen lyfta upp sitt hufvud? Måste man ej för-
vånas öfver detta folk, som i dag bränner sina palats och kyrkor,
och kanske i morgon restaurerar bourbonerna och påfven? Det hör
icke hit, att söka utröna orsakerna till ett sådant förhållande (ehuru
vi tro, att vi icke skulle vara ur stånd att angifva en eller annan
af dessa orsaker); men det är klart, att detta förhållande måste
utöfva det allrastörsta inflytande på den speciela fråga, som här är
å bane. I sanning, om man något följt med den franska politikens
utveckling och särskildt med uppmärksamhet betraktat de senaste
politiska händelserna i Frankrike, är det omöjligt att icke med
sorg — om man eljest, såsom vi bekänna att vi för vår del göra,
i andra hänseenden älskar och värderar den franska nationaliteten
— nödgas erkänna, att Frankrikes politiska tillstånd ännu för när-
varande och allt framgent, så långt man kan tilltro sig att se
in i det tillkommande, icke är af beskaffenhet att gifva något
slags garanti för den allmänna fredens bibehållande. Tvärtom har
man från denna synpunkt allt framgent allt att frukta af Frank-
rike, såsom angripande; hvarjemte osäkerheten i dess styrelsesy"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>