Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet, december - Fornminnenas återuppväckelse i nordens litteratur. 2. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. DECEMBER.
og grave og s0ge
skatten at foroge.
Men intet guld!
Deres håb er bedraget.
De se kun det muld,
livoraf det er taget.
Et sekel svinderl!»
Dä mötas förfädernas andar äter i skyarnas salar och sjunga:
»For de sjældne få,
som vår gave förstå,
som ej jordlænker binde,
men livis sjæle sig hæve
til det eviges tinde,
som ane det höje
i naturens öje,
som tilbedende bæve
for guddommens stråler,
i sole, i violer,
i det mindste, i det störste,
som brændende torste
efter livets liv,
som — o store åud
for de svundne tider!
se dit guddomsblik
på helligdommens sider,
for dem lyder atter vårt Bliv!
Naturens sön,
ukændt i lön,
men som sine fædre
kraftig og stor,
dyrkende sin jord,
ham vil vi hædre,
han skal atter finde!»
Så synge de og svinde.
Da klinger i muld
det gamle guld.
Tvende glimt fra åldtidsdage
funkier i de nye tider.
Sælsomt veudte de tilbage,
gådefyldt på rode sider.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
