Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet, december - Anmälningar - Till Olof Stig, författare till »Träkol», af Ädla Svensdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR. 561
Men Bettys lexa då — respekt för den!
Den har mig lärt min andes gåfvor mörda
Och själens dörr för ljuset slå igen
Med den till ledning skall jag också hinna
Ätt blifva ansedd som en verklig qvinna.
För detta mål, för att satiren slippa,
Se Olof, qvimlan offra vill en verld.
Vill sin chignon till gagn, sitt hår afklippa,
Halfnaken visa sig uti sin Härd;
Vill heldre bli benämd en nippertippa,
Ett våp, en nolla, än »i stubb en lärd».
Och hvarför? frågar du kanske förveten.
Jo, allt det der, det hör till qvinligheten.
Kom med mig, Olof, på den soiréen
Som vår prinsessa Rayonette snart ger.
Du, med den släta, glänsande tupéen
Och med så fina hufvudstads-manér;
Som brukar endast gaffel vid dinéen
Och med ett ordensband din frack förser,
Och som dessutom är så intresserad,
Du-skall, minsann, bli lätt introducerad.
Och der skall du få se ett sällskap bara
Af bästa gräddan och af ton så fin,
Med spetsar, plymer och juveler rara
Och drägter från Paris — nej ! — från Berlin :
Och der skall du få se hur man bör vara
För att som qvinna undgå hånets grin.
Men tag ej med dig din latinska Greta,
Hon passar icke der, det må du veta.
Ty vore hennes klädning än så näpen
Och sjelf hon vacker, söt och anspråkslös
Och kom med lilla foten ej vid släpen,
Hon skulle dock sig känna som hon frös.
Man blef så stel mot henne, hon blef häpen
Och fragte sig hvarför? Ack stackars tös!
Hon vet ej hon, hur ryktet infiuerar
På hennes kön : med bror sin hon studerar.
Och herrarne, som nyss så ljuft betagna
I hennes skönhet, hennes skick också,
Frnmtiden. Baud 6. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
