Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kyrkan och Läroverken under första Nationalförsamlingens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S4
dragen af den nya undervisningsplanen, sådan den låg i
de för saken verksammaste representanters, en Talley-
rands, Gregoires med flera ideer, innehållas i den först-
nämdes föredrag inför Nationalförsamlingen, inemot slutet
af dess sessioner (d. 10 Sept. 1701): Man skullej hafva
primärskolor i hvarjc kanton (underafdelning af distrikt,
och detta åter af departement) 5 distrikts- eller sekondär-
skolor, i stallet för de hittills varande colleges, för den
högre allmänna bildningen; och Departements-skolor, i stäl¬
let för fordna universileter och special-skolor, för special¬
kunskaper och särskildta yrken; samt slutligen ett National-
inslitut för vetenskap och konst. Styrelsen öfver alla läro¬
verken skulle skiljas från ministeren for inrikes ärender,
till hvilken den nu hörde, och blifva alldeles särskild,
samt bestridas af kommissarier, utsedda af konungen. Efter
en kort debatt blef saken ajournerad (d. 25 Sept.), och
hvilade tills vidare. I inledningen till delta förslag hade
Talleyrand skildrat läroverkens närvarande ställning. Den
var
ej lysande: «lagens strider hade utöfvat allt för starkt
inflytande; många lärostolar voro lemnade obesatta; mänga
lärare hade för edens skull, som äfven de mäste svära,
eller af andra skäl dragit sig undan; disciplinen var upp¬
löst o. s. v. — Bredvid Försaralings-medlemmarnes omtanka
för läroverken, sträckte Jakobiner-klubben äfven dit sin
allt mera
kringgripande verksamhet. De ideer, som seder¬
mera under första hälften af National-konveutets tid blefvo
rådande, uttalade sig redan i Simonncs grundlinier för
national-uppfostran (Sept. 1791): den skulle omfatta ut¬
bildandet af menniskans physik, naturlagarna och clemen-
terna af technik, moral såsom sedernas theorie, sederna
såsom moralen satt i utöfning, samhällslagarne i allmän¬
het, och särskildt fäderneslandets; lycksalighet vore men¬
niskans mål, och hestode i god hälsa och godt samvete.
Dessa ideer mötte ännu motstånd i sjelfva Jakobiner-klub¬
ben, såsom alheistiska; det var den konstitutionelle Bisko¬
pen Boyer, som angrep dem från denna synpunkt25).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
