- Project Runeberg -  Franska kyrkans ställning, i förhållande till staten och läroverken, sedan revolutionens början /
178

(1844) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Tham
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kyrkan och Läroverken under Kejsardömets tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17S
ofuryttrade, och i annat fall erhålla ersättning, så att hans
samtliga inkomster uppgingo till 2 millioner francs ärligen;
han skulle inom C månader efter meddelad utnämning till
lediga stift gifva sin institution; i annat fall skulle nietro-
politen eller provinsens äldste hiskop göra det inom andra
G månader; påfven egde att omedelbart nämna till 10 stift,
vare sig inom eller utom Frankrike, enligt framtida närmare
bestämmelser; de G suburbikariska stiftena (narmast kring
Rom) skulle åter stå till hans disposition ; i afseende på pre-
sterskapet inom de Romerska provinserna egde han att utöfva
sin rätt att nämna biskopar in partibus; för Toskanas, Ge-
nuas, Hollands och Hansestäderuas kyrkliga angelägenheter
skulle kejsaren oeh påfven gemensamt uppgöra nödiga åt-
gärder; påfliga arcbivet, propagandan m. m. skulle vara på
samma ställe, der påfven residerade; de kardinaler, som
ådragit sig kejsarens missbag, skulle åter upptagas till nåd.
— Till vistelseort för påfven utsågs Avignon, men narndes
ej i konkordatet; frågan om päfvens rätt till suveränitet ot-
ver f. d. kyrkostaten lemnades tills vidare å sido, och kej-
saren sökte efteråt skriftligen borttaga päfvens bekymmer
deröfver, i det han försäkrade, att om denna angelägenhet
intet var afgjordt i ock med konkordatet. Detta offenlig-
gjordes den 13 Februari.
Påfven återfick nu fullkomlig personlig frihet) och om-
gafs åter af sina kardinaler. Dessa, särdeles di P i e t r o ,
braute honom snart till ånger öfver sin eftergifvenhet, och
redan den 24 Mars återkallade han, i ett href till N a p o le o n ,
sitt samtycke till konkordatet, med särdeles afseende der-
på, att hans rättighet till kyrkans domäner deruti var åsido-
satt. N a p o le o n lemnade detta bref utan afseende, anbe-
fallde (d. 25 Mars) konkordatets tillämpning i afseende på
biskoparnes institution, och bemyndigade de kejserliga ofver-
domstolarne (cours impériales) att upptaga vad mot miss-
bruk af kyrklig auktoritet (appels d’abus). B a y a n n e och
Bo ur lie r klefvo medlemmar af senaten, di P ie tr o förvi-
sades till Auxonne; de öfriga kardinalerne fingo vistas bos
påfven, men förbjödos att utöfva sina funktioner. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frankyrk/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free