Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En civilisationens utpost - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
Det var tio svarta tjänare, som av direktören blivit
lämnade på stationen. Dessa män, som förbundit sig
att arbeta vid kompaniet i sex månader (utan att äga
någon föreställning om tidslängden av en månad, och
med endast en svag aning om tidsindelning i allmänhet)
hade nu tjänat framåtskridandets sak omkring två års
tid. Hörande till en stam från en mycket avlägsen del
av detta land av mörker och sorg, rymde de ej, helt na-
turligt förutsättande att de såsom främlingar skulle bli
dödade av landets innevånare; varuti de även hade rätt.
De levde uti halmhyddor på en sluttning övervuxen av
vassartat gräs, som låg strax bakom stationsbyggnader-
na. De trivdes icke, de saknade besvärjelsefestligheter-
na, trolldomsbruken och människooffren uti deras eget
land, där de ägde föräldrar, syskon, beundrade höv-
dingar, aktade trollkarlar, kära vänner och andra för-
bindelser som allmänt anses äga värde för människor.
Dessutom mådde de ej väl av de portioner ris, som kom-
paniet utdelade åt dem. Den födan var okänd i deras
land, och de kunde ej vänja sig vid den. I följd därav
voro de vid dålig hälsa och på dåligt humör. Om de
tillhört en annan stam så skulle de beslutit sig för att
dö — ty för en del vildar är ingenting enklare än att
begå självmord — och sålunda undslippa tillvarons gåt-
fulla svårigheter. Men då de voro av en krigisk stam
med avfilade tänder, så hade de mer gry i sig, och fort-
satte slött att leva genom sjukdom och sorg. De gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
