Un Roman, sans blesser les loix ni la coûtume,
peut conduire un Héros au dixième volume. Boileau.
| M. | Hur du dig vänder, Och plirar och ler, Tankan du tänder Än längre ner. Foten är nätt, Gången är lätt, Ögonen blå, - |
| C. | Så! |
| M. | Och dina händer Mjuka och små. |
| * * * | |
| M. | Säj min Camilla, Säj ja eller nej! Hjertunge lilla! Vill du så säj? Damon han går I dina spår, Liksom en Skytt. |
| C. | Pytt! Er alt inbilla Är intet nytt. |
| * * * | |
| M. | Fritt Er förtreta Min nådiga Ni; Fruntimren heta, Och likså vi. Men mins ändå, Hur i en vrå Han kyste dig. |
| C. | Tig! |
| M. | Fåfängt at streta! Fölg nu med mig. |
| * * * | |
| M. | Tillåt mig fråga, Hvart ärnar hon sig? Glöm Damons låga, Och tänk på mig. Hvad innebär Knytet det där, Du med dig för? |
| C. | Smör. Och till full råga Fin mag-liqueur. |
| * * * | |
| C. | Mollberg, nej söta, Nej släpp min person; Jag går at möta Vår Celadon. Knytet är hans, Med pomerans, Löjor och nors, - |
| M. | Kors! |
| C. | Färska och blöta Ur hafvets fors. |
| * * * | |
| M. | Hvad det skull' smaka, på fisken en tår; Kom flaskan skaka, Låt den bli vår. Jag ligger här, Lägg du dig där Vill du så säj? |
| C. | Nej! Vår Damons maka Kniper du ej. |
| * * * | |
| M. | Om hon berömmes, Camilla, så mins, Fägringen gömmes Bäst som hon fins. Kärlekens qval I en Pocal Dränkes galant. |
| C. | Sant. Och trohet glömmes Vid glasets kant. |
