Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edvard: Fyra Sonetter - a) Goethe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOETHE,
Du nämnt hans namn och dock ditt lof är matt,
Din varma själ hans lugn ej lätt förlåter.
Du kan ej tro på sorg, som aldrig gråter,
Och fattar ej en glädje utan skratt.
Nej! hos en annan skald du hoppas att
Hvad menskligt sjelf du anat finna åter.
Ty när han klagar, det som jämmer låter,
Och jublar han, så är det riktigt gladt.
Så fladdrar sparfven tungt, när rädd han dristar
Att höja sig till boet, som han byggt
Ej långt från markens gräs i lindens qvistar,
Men när derofvan örnen väldig ilar,
Och snabbast mäter lästet med sin flygt,
Han seglar lugnt. Hans stora vingpar hvilar.
Edvard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
