Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Wtr.: Gammal kärlek rostar icke, teckning ur folklifvet i Norra Helsingland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 148 -
hjertans grund och fiolens ofta skärande toner ljödo
oupphörligt genom de öppna fönstren och dörrarne.
För att alla vallflickorna skola kunna få vara med vid
sådana högtider, sparas på betet närmast omkring
vallen och kreaturen drifvas om hvardagarne längre
bort. Musiken derinne var derföre accompagnerad af
kornas bülande samt då och då af en »låt", som
konstnärligt utfördes at’ den flicka, hvars skyldighet
det var att understundom se efter och hålla
tillsammans kreaturen.
Må man tänka sig den tafla, soin här i dalen
var upprullad för åskådarens öga. Rundtomkring
omgifven af höga skogbeklädda bergsryggar, hvilka höjde
sig öfver hvarandra, så långt ögat kunde nå, låg den
öppna platsen med sina många stugor, speglande sig i
den klara, lugna insjön. Kreaturens bölande, lurens
toner, bäckens sorl och de glada högljudda rösterna
bildade tillsammans en concert, kanske vackrare och
säkert lättfattligare för känsla och hjerta, än månget
bravour-stycke i en salong. All denna liflighet och
all denna glädje, belyst af en varm Septembersol,
hvars strålar tycktes vilja kalla till nytt lif de i många
färgnyancer skiftande bladen på löfträden vid
sjöstranden, var så naturlig och okonstlad, så just på sin
plats, att man tyckte det icke kunde vara annorlunda,
hvarföre ock ett harmoniskt helt framställde sig, trötts
de disharmoniska delarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
