Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Arrhenius, J. Anteckningar öfver Fornverldens Flora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uti 14 grupper, hvUka han sammanför under fyra oändligt
långa bildnings-peiiodei*, under hvilka vextlifvet, enligt hvad
de fossila lemningarne utvisa, Stigit till en allt hogre och hö*
gre utveckling. Vi fås ta oss här endast vid den första af
dessa perioder, hvarvid vi dock p& förhand vilja hafva an*
märkt den svårigheten, som oundvikligen följer deraf, att de
fossila vexterne ännu i få länder blifvit nöjaktigt undersökte.
Så kan man t. ex. föga döma om den geographiska
utbredningen af de vexter, som funnits under den första epoken af
den första perioden, d, v. s. som funnits, då öfver gå
ngs-formationen bildades, emedan man enligt Brongniart från
denna epok blott känner 14 arter, af hvilka 15 tillhöra
Europa och 1 Norra Amerika. Deremot visar , sig i detta
hänseende ett helt annat förhållande med den första
bildnings-periodens andra epok, d. v. s. med den egentliga
stenkolsformationen, emedan dess, redan år 1828 kända, 258 arter
förskrifva sig icke blott från fiere särskilda punkter i Europa,
utan äfven från Amerika, Nya Holland och Indien. Då denna
epok är snart sagdt den äldsta och tillika den bäst kända,
samt derjemte nära ansluter sig, eller snarare hörer till de
formationer, hos hvilka man i Sverge funnit vextpetrifikater*
så torde det här vara lämpligast, att vi hufvudsakligast fasta
oss vid densamma, under det vi dock i förbigående kasta en
blick äfven p$ de följande utvecklingsperioderna»
Stenkolen, hvilka man, för den ekonomiska fördel man af
dem hemtar, i långliga tider bearbetat, och hvilkas lager man
sålunda noga lärt känna, innehålla i stor mängd lemningar så
väl af vexter som djur. Sjelfva stenkolen ligga i lager eller
så kallade flöt ser, hvilka ofta sins emellan afvexla med
sandsten och lerskifer. Det är hufvudsakligen i
lerski-fern, som man rikeligen träffar vextlemningar. Sandstenen
företer äfven, ehuru i mindre mängd, Öfverlefvor af
förgångna vexter; ja, man har i densamma stundom funnit stammar
af en betydlig längd, ända till 40 a SO fot. Stenkolen
sjelfva bestå slutligen helt och hållet endast af förgångna
vext-delar, som blifvit förkolade och derefter .förstenade* Oftast
hafva de vexter, hvaraf stenkolen bildats, likasom
sammanflutit till en enda, likartad massa» hvilken jast utgör det mar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
