Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Medicin - [7] Hwasser, Läran om Feber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mtå icin.
63
uppfcommäade och fortgående sjukdomsprocess, an ty dt både
släktskapen emellan ocli det väsendtligen olika i begreppen
inflammation och feber, samt redogjort h vårföre han skilj t de
af forntidens och äfven af många den nyare tidens nosologer till
ett helt sammanfattade lärorne om inflammation och feber, och
s&lunda betraktat feber såsom en för sig sjelfständig form af
sjukdomsprocessen, börjar han närvarande inledning till
feberläran, "i hvilken han vill försöka att fullständigt framställa
hvad som inaekålles i feberns abstrakta oeh för alla dess
förändringar gemensamma begrepp", och afhandlar i denna
feberns symptomer, de traditionella lärorna» om Crisis oeh
Typur, feberns förlopp, stadier och längd, dess
uppkörande eller utgång ocb sist dess olika former, deras
bestämning och indelning.
Symptomerne äro inflammatoriska, degenerativa, nertösa
och kolliqvativa. Blott vid ett och annat af dessa tillåter mig
ntrymmet fasta en närmare uppmärksamhet och förbigår jag
derföre de inflammatoriska symptomerne och af de dege*
nerativa vill jag blott fasta mig vid slems tockning. Förf.
har ånyo fastat uppmärksamhet på detta symptom och bestämt
det så, att det vore en hämmad sekretion uti, och en mer
eller mindre uppdrifning och förtjockning af slemmembranen.
Denna slemmembranens förtjockning i magen och tarmkanalen
är ett symptom af Gastricism (som vanligast har sin
närmaste grund i ett hämmande af lefverns sekretioner), och är
tvåfaldig, antingen hämmad eller förändrad och abnorm
afsöndring. Det förra förhållandet ger sig närmast
tillkänna genom tungans beläggning, hvarföre ock denna i alla
tider vid bedömandet af feberprocessens form och karakter
varit af stort värde. Ibland har denna slemstockning
benägenhet att till inflammation öfvergå, och bemedlar då
papu-lösa eller pustelartade eruptioner, hvilka ibland förvandlas till
exulcerationer. Ex. härpå äro Aphthae och Dothinenteritis.
Hvad dessa föröfrigt vidkommer, anser Förf. sig ej sakna all
anledning att antaga "att det lidande hos tarmkanalens
slemmembran, som utgör den febrila gastricismens egentliga
uttryck , minskas eller försvinner vid dessa eruptioners uppkomst,
ehuru feberns vådlighet derigenom kan Ökas." Det sednare
förhållandet, eller då slemmembranens sekretion ej är
hämmad utan ökad men förändrad och sjuklig, har 2:ne
modifikationer, hvilka utgöra 2:ne af gastricismens kardinalformer:
sto-tus biUosus eller gallaktig gastricism och status pituitosus eller
slemmig gastricism. — Äfven i respirationsorganernas —
näsans, lttftrörets och bronehiernas — slemmembran förekommer
i febrar en sjuklig förändring, som är analog med den nyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
