Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och geographi - [23] Thyselius, Handlingar rörande Svenska Kyrkans och Läroverkens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egna oförfidskade nationalminnen. Deiina företrädesvis inre
rigtning af vårt historiska studium har ej heller under det
sednaste årtiondet förnekat sig. De betydligaste verken af
Geuer, Strinnholm, Frvxei.l, Wie sel gren, Lundblad m. fl«
falla inom denna tid, äfvensom forskningar af Schroder,
Liljegren, Hildebrand, Cronholm, Jårta, Reuterdahl o. a.; ett nytt
Biographiskt Lexikon öfver namnkuunige Svenske män har
fram-trädt; äldre samlingar af Handlingar hafva fortgått, oeh nya
blifvit hegynta. Till dessa hör äfven det arbete, vi här
anmäla. — (Jtg. har dermed lemnat ett välkommet bidrag för
forskningen i fäderneslandets inre historia, sa väl statens, som
kyrkans och läroverkens, i det han, dels i förbättrad
redaktion, dels för förs ta gången, framdragit flera handlingar, som
för båda äro af stor vigt. Ulg. har sjelf fördelat dessa
handlingar i tre hnfvudklasser: den första omfattar Upsala
Akademis och Skolornas institutioner under Carl IX:s, Gustaf U
A-dolfs och Christinas tider; den andra angår det af Gustaf II
Adolf tillamnade Cosistorium Generale, som skulle bestå af
både yerldsliga och andliga ledamöter och hafva uppsigt
öfver kyrkan oeh läroverken; den tredje innefattar strödda
handlingar. Denna indelning ligger dock ej till grund för
ordnrn-gen i hela samlingen, utan blott i hvarje del särskildt. —
Bland de förstnämnda äro de vigtigaste: ”Privilegier för
Upsala Academia anno 1595 den 15 Martls” (II. s. 6), gifna af
Hertig Carl. Då denne sedermera råkade i religionstvister med
Akademien, blef originalet 1607 aflockadt Rektor, oeh har
derefter legat gömdt i Riksarcliivet, tills det återfanns 1859
(se Utgis not till s. 6). Vidare Gustaf Adolfs begäran till
presterskapet, att meddela sitt betänkande om Akademien»,
Skolornas och Hospitalens reform, af d. 11 Mars 1620;
Pre-sterskapets här Öfver afgifna betäukande af den 20 Mars 1620;
samt Konungens resolution, hvar ef ter han aktar förordna
Skolorna och Akademien, af den 15 April s. å, (I. s. 1—57).
Den andra af dessa handlingar synes Geijer (Sv. Folk. Hist.
III. s. 89) bedöma nog hårrit, att den är ”underlig och
enfaldig”; den innehåller i det hela grunddragen till den
påföljande Kongl. resolutionen, men visserligen är den afatlad
i den skygga ton, som utmärker det mesta af hvad som
utgick från ständerna under denna tid af kunglig
sjelfverksam-het och sjelfrådighet. Slutligen: Gustaf II Adolfs Privilegier
för Upsala Akademi af den 25 Juni 1625. — Bland de akter,
som särskildt angå Skolorna, äro skolordningarna af 1611 (II.
s. 54—69) och 1649 (II. s. 199—255) de vigtigaste, båda
på latin. De hafva mycken öfverensstämmelse med de Danska
* och Norska från samma århundrade. — Af akter, sotai •“8*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
