- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1841 /
150

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans öde väckte, kom snart många att glömma det de nä»
hända varit just de, som skarpast tadlat lians produktioner;
och Hasselgrens rykte som konstnär — såsom men niska
kunde ingen hafva det bättre än han — steg betydligt efter hans
död. Det är måhända änuu i stigande; men framdragas hans
arbeten efter hand inför allmänheten, befara vi, att det snart
åter faller, åtminstone något. Hasselgren var otvifvelaktigt,
hvad Katalogen om honom säger, en erudit konstnär och en
samvetsgrann, till koustens sanna höjd sträfvande konstnär;
men egde han val förmåga, så som han egde afsigt och
vilja? Vi våga betvifla det. Hans knlör var tung; lif och
handling fattades hans eljest vackra och i en ren stil hållna
kompositioner; hans figurer kunde man önskat mera ädelhet i
former och hans hufvudcn mera uttryck. Se t. ex. ”Judith
med Holofernes’ hufvud”; hur liflös och kall denna genom sitt
ämne så högst skakande tafla! Den är beräknad på
ljusdun-kelseffekter, men huru tunga, ogenomskinliga dessa skuggor,
och har skarpa deras konturer! I anordning, teckning,
gruppering, eger denna tafla, såsom de flesta af Hasselgren,
redbara förtjenster.

Konstvännen står i verklig förbiudelsc hos Expositionens
tillställare för dqt de sammanfört icke mindre än IS arbeten
af Alexambeb LaurjKUS, denne utmärkte konstnär, hvars tidiga
bortgång så lifligt kändes af hvarje vän utaf det sköna.
Förbindelsen ökades derigenom, att man bland dessa 19 taflor
hade tillfälle jemföra Laurauis före dess vistande i Italien med
hvad han blef under detsamma. Efter vår tanka både vann
och förlorade han på denna jemförelse. 1 teckning,
gruppering och i synnerhet i kulör och naturhärmning var den
Italieniserade Lauraeus mycket öfvcrlägsen den Svenske, som
än ej hunnit "trampa klassisk jord"; men i snille, uppfinning,
naturfriskhet, lif och mångfald i uttryck, stod den
sistnämnde, som vi tro, högre. De Bellmanska scenerne (N:u
324 och 225) bevittna det. I samma mån Lauraeus vann i
studier, och förmåga att föra penseln, i samma mån tyckes
hans uppfinning och spelande lif hafva aftagit. Så vackra
hans Italienska taflor äro, lärer man väl ej kunna neka, att
hans hufvuden hafva ett visst slägttycke, hans kompositioner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:09:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1841/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free