Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ett dylikt arbete måste planen vara så sammanvext med
Författarens hela föreställningssätt, att hvarje anmärkning
e-mot uppställningen är betänklig. Men Förf. yttrar sjelf, att
hans hufvudsynpunkt varit samhället, sådant det visar sig i
lagarne, och såsom det uti och jemte dem, med förbiseende
af andra förhållanden, utvecklar sig på sin ursprungliga rot,
och Förf. tillägger ytterligare, att denna rot är Odalbonden
och Odalrätten. Dessa yttranden gifva rec. anledning att till
Hr N. hemställa, om ej denna synpunkt skulle framträdt
ännu klarare, i fall uppställningen skett på följande sätt:
1 stycket: De friborne.
I. Egendom. Odalegendom.
H. Fördrag.
2 stycket: Åtten♦
111—Vill. Alldeles i öfverensstämmelse med de af Förf.
i det med denna öfverskrift försedda stycke valda
titlar.
5 stycket: Borgerliga Samhället.
IX. Landskapsförfattningen.
X. Ståndsförfattningen.
a) Odalbonden.
b) Adeln.
c) De Andelige.
d) Köps tadsmän nen.
XI. Brotten och deras försoning.
XH. Fridsgarantien och Rättegångsförfattningen.
4 8 ty eke t: Staten.
XIII. Konungen.
XIV. Folkets deltagande i lagstiftningen.
XV. Förvaltningen.
Rec. har i denna uppställning sökt att noga uppfktta
Förf:s åsigt och derefter lämpa sitt förslag. Han vågar
således tro, det allt hvad Förf. i sitt arbete upptagit, skulle
under ofvanstående titlar fått en naturlig plats. För öfrigt skulle
Förf. genom en dylik uppställning undvikit den oegentliga
benämningen på den första bland de af honom valda afdelningar.
Rec. behöfver icke fasta Förf:s uppmärksamhet derpå, att
hvad Förf. kallar offentlig rätt väl rättast bordt kallas:
statsrätt, och att i andra afdelningen mycket förekommer, som,
enligt den terminologi, dit namnet: offentlig rätt hörer, är en
del af denna. Svårigheten att på en äldre tids förhållanden
tillämpa denna terminologi, utgör blott ett skäl mera,
hvårföre den i möjligaste måtto bordt undvikas.
Hvad angår sjelfva behandlingsmethoden, har Förf.,
såsom hån sjelf förmäler, väl uti vissa delar af den offentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
