Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de i samui flock omtalade Lagmannen, såsom Lagmän, A
lag8ag»rnas vägnar, deltogo i det vid Mom förrättade
Konangavalet; eller oek åsyftas kär, det Vermlandslagmannen
skulle nnder Eriksgatan (i Skara eller annorstädes) skilja
Konungen till Konnngsdöme. Båda de sistnämnda
för-klaringarne förutsätta doek något, som i den äldre
redaktionen af samma lags Konungabalk fattas, men deremot uti den
yngre linnes, och resultatet blir således, att den äldre
redaktionen i alla händelser är felaktig: att antingen ordet nmrma
(Vermländningarnes) i l:sta flocken är origtigt tillagdt, eller
ock något annat, vare sig i första eller andra flocken,
nte-glomdt
Småland, eller rättare: Småländningar nämnas visserligen i
Södermanaa lagens äldre beskrifning på £riksgatan; men så sker
också i Uplandslagen. Något nytt i detta afseende finnes
således ej i den förstnämnda lagen.
Den femte titeln: JLandslagens offentliga rätt 9 böljar med
den anmärkning, att Konungar’ af främmande hus hade med
Albrekt af Meklenburg intagit den Svenska thronen, och
U-nionen mellan de tre nordiska rikena i Calmar år 1397 under
Drottning Margaretha blifvit sluten och år 1436 förnyad: att
tlessa omständigheter voro af mycken inflytelse på åtskilliga
delar af den offentliga rätt, som Landslagen s#) fastställer;
•och att denna inflytelse isynnerhet visar sig uti frågan om
Konungens rätt att välja sina Embetsmän oeh bortgifva
förlä-Hingarne, äfvensom i fråga om Rådets rätt, att blifva hördt
a ti alla Regeringsärenden. I anledning af hvad här säges om
1397 och 1436 årens förhandlingar, torde rec. böra anmärka,
att ett af Palvdan-Muller förlidet år utgifvet arbete **), med
billigande af de tvifvel, hvilka redan Gborgh yttrat, bragt
till visshet, att den af Gbijer såsom ”ett uppenbart has t verk"
karakteriserade Unionsakten af år 1397 väl blifvit uppsatt
och i yttersta hast med några sigill försedd, men, troligen af
Margaretha sjelf, för något, som väckt hennes misshag, ansedd
aåsom ett simpelt förslag; en åsigt, hvilken redan vid
uppsättningen synes varit rådande. Det sednare tyckes åtminstone
gifva den bästa förklaring deröfver, att, ehuru uti intyget om
fSams kröning och hyllning sextiosju magnater tala, den,
troligen, samma dag (d. 13 Juli ss) uppsatta Unionsakten blott
nämner sjutton magnater, såsom deltagare deruti, och endast
M) Nemligen Cheistophebs.
M) Observationes critiece de foedere inter Danimm, Sveciam et
Nor-ve^iam, auspiciis Mar g ar t tet neginm, icto. Köpenhamn, Schubothe
w) P AL ldam-Muller 1. c. s. 46 not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
