Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen utväg. Tystnaden kunde doek ej utestänga bebofven.
Ett Bref af Magnus Ladulas lf7) erkänner, att han af
Helsing-lands inbyggare äskat flera utomordentliga och ovanliga
utgär-der, hvilka de af god vilja (gratia), icke af pligt (de jttre)9
utgjort. Denna bekännelse oaktad t, och ehuru intet ord
antyder, det allmogens samtycke förut blifvit inhemtadt, lära
väl de omförmälda utgärderne blifvit med tvång uttagna bos
dem, hvilkas goda vilja icke förmätt dem att uppfylla
Konungens begäran. Detta slags gärder (mnnera) var det,
hvar-xfrån kyrkaus personer och gods i allmänna Privilegierna
fri-kallades.
De bevillningar åter, hvilka i enskilda Privilegier omtalas,
såsom tillkommande Kronan, äfven af de andliga, äro ej,
kunna ej vara, andra än sådana, som af folket öfver hela riket
blifvit beviljade. Det läter sig bevisa, att Presteståndet icke
heller nnder Katholska tiden undandragit sig dylika. Den 16
Okt. 1279 beviljade det å Telgc möte, af god vilja (caritative),
att alla kyrkogods skulle göra Konungen en hjelp; och år 1427
utställde, i Helsingborg, tre Svenska Biskopar, med anledning
af de Konungen lemnade gärder, en protest, men yrkade
der-uti ej någon befrielse från alla sådana gärder, utan blott, att,
emedan klerkerue icke voro skyldige till dylika, det, som af
god vilja (gratia) blifvit på Konungens kärleksfulla begäran
medgifvet, ej måtte blifva prejudikat. Men då säga ju de
i Privilegierna inryckta förbebållen om Presterskapets
förplig-telse icke något annat, än det Presterskapet erkände såsom
rätt? Jo — de innehålla troligen något annat. De anförda
exemplen af 1279 och af 1427 antyda, att Presterskapet
ville allena fastställa sin egen bevillning; i öfverensstämmelse
med de Lateranensiska Synodernas, åren 1179 och 1215
fattade, af Hr N. anförda beslut, hvilka medgåfvo Presterskapet»
pligt att deltaga i utomordentliga gärder; men med vilkor,
att kyrkan pröfvat och erkänt gärden såsom nödvändig, ocb
Påfven till dess utgörande samtyckt. Sådant vilkor omtalas
deremot h varken i de här ofvan anförda, mellan åren 1260
ocb 1510 utfärdade, speciella Privilegier, der äfven folkets
bifall oftast tyst förutsattes, eller i Landslagarne, der detta
bifall uttryckligen fordras till dylika bevillningar. Det var
således icke förbindelsen att deltaga i bevillningen — utan en
särskild, med veto försedd Representation för
Presteståndet, vid sådan bevillnings fastställande, som striden emellan
kyrkan och den borgerliga lagen gälde.
Från teckningen af kyrkans allmänna Privilegier i Sverge
i«7) Sv. Dipl. 869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
