Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» Pforfe.
mHterades till RonstitationsRommitteen Ull grundlagsenlig
behandling vid nästa Storthing. ’ v
Denna proposition utgick från en framställning af
adel-skapets uppkomst och betydelse i allmänhet, sant
anledningarna till deras privilegier, såsom nödvändiga medel att
uppehålla sin måkt och värdighet. I Norge hade adelns makt
alldrig varit i sig sjelf betydande, eller for de öfriga
medbor-garne skadlig. Na vore denua samhällsklass nästan utdöd; då
derföre Konungen, sedan Storthinget erkänt principen af en
ersättning för de förlaster, som lagen om adelns rättigheter
skulle förorsaka densamma, gifvit efter för nationens upprepade
önskningar, oeh sanktionerat upphäfvandet af de få
lemningar-na af feudalväsendet, hade han dermed ej velat uppoffra de
principer, hvarpå Adelskapet ursprungligen varit byggdt. Det
vore vigtigt för en stat, att i sina inrättningar stå i harmoni
med sina grannstater; verkningarna af det isolerade tillstånd,
hvari Norge nu kommit genom lagen om adelns rättigheter,
ville Konungen söka förekomma, medelst användande af den
rätt, som i Grundlagens §. 25 är honom förbehållen, tills en
ny adel kunde hinna att stiftas, till förtjenstens uppmuntran
oeh belöning. Konnngen föresloge således, att slutet af
Grundlagens §. 25 skulle förändras till följande lydelse:
"Konungen kan meddela förtjenta medborgare adlig,
fri-herrlig eller greflig värdighet med dertill hörande namn, samt
uteslutande rätt att föra den sköld oeh vapen, som för hvaije
familj blifver bestämd. Dessa värdigheter och rättigheter
skola efter dens död, som blifvit adlad eller till en värdighet
upphöjd, öfvergå till den äldste af hans manliga
efterkommande i rakt nedstigande Unea, och sedan denna är utdöd,
till den med Familjens Chef närmast beslägtade manlige
de-scendent, och så vidare.”
KonstitutionsKommitteen 84) vid 1824 års Storthing
tillstyrkte afslag på följande grunder: Adeln vore väl i Norge
en urgammal institution, men hade alldrig visat sig nyttig för
samhället, mindst under Unionstiden; den gamla Norska adeln
hade försvunnit för utländskt våld, men liksom all adel
ilandet, ännu mera för de hinder, som landets natur läggar i
vägen för storp possessioners bildande. Adeln vore således vis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
