Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [37] Baum, Methodismen - [38] Franzén, Predikningar - [39] Svebilius, Luthers lilla Katheches
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ler på det synbara bemödandet att gifva föremålen en mörk
färg. Men redan berättelsen om Methodismen i Schweitz och
Frankrike börjar förråda besynnerliga principer for
Methodismens bedömande9 då man der får t. ex. höra talas om, att
tron på Christi Gudom först uppkom i fjerde seklet, hvilket
påstående öfvers. måste i tillaggd not kalla ”ensidigt och
o-historiskt.” Ännu mera öfverraskad blifver man i tredje
delen, då med Methodistemas lära om arfsynd, försoning, tro,
rättfardiggörelse, med hopblandning af sannt och falskt, äfven
den Lutherska kyrkans lära fördömes. Man har redan funnit,
hvars andas barn Förf. är, innan man till slut får läsa hans
egen bekännelse om protestantism, som ”hvarken är i detta
eller något annat parti, som är der, hvarest förnuft och skrift
inbördes komplettera hvarandra, hvaraf Lutherdom och
Cal-vinism äro föränderliga former i liden” o. s. v. (s, 16fl £.). Man
börjar läsa boken med nöje, slutar den med misstro till dess
tillförlitlighet. l. a. a.
[58] Predikningar af Frans Miehael Franzén. Första
Häftet. Stockholm, Hellsten, 4841. (Priset: I R:dr 24 sk. B:ko)»
Då Tidskriften anmäler denna predikosamling, ehuru
ännu ofullbordad, så sker det för alt uttala en önskan om dess
snara fullbordan.
[59] Doct. Mårt. Luthers lilla Catcches med
Förklaring , af Doct. 01* Svebihus. — Ny upplaga med
Bibelspråk utur allmänna Kyrkobibeln. Stockholm, Norstedt &
Söner, 1841.
Presteståndet vid sistförflutna Riksdag önskade att Ra-
sitt bifall. — Det bör mera väcka förundran, att de till den
sednast öfversedda Katechesen bifogade Bibelspråk efter en
öfversättning, som alldrig varit och väl alldrig blifver antagen
till Kyrkobibel, så länge bibehållits, än att de förvisats
deri-från. — Men vid återvändandet till den gamla Kyrkobibclns
språk, kan fråga uppstå, om blott ord och ordställningar
böra lånas derifrån, men ändelser och stafsätt moderniseras,
eller äfven dessa bibehållas oförändrade. Många skäl tala för
det sednare, hvaribland ej mindst det, att Katechesen
derigenom blifver en öfning ej allenast i den Hel. Skrifts innehåll,
utan ock i den språkform, i hvilken Guds ord tillhörer vår
kyrka. Gpdast stafningen torde böra ändras, och det gamla
och Regeringen gaf dertill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
