Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Medicin och pharmaci - [44] Almström, Apothekarekonstens Elementer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer och formler. I allmänhet förefaller det som om Förf.,
sökande efter en för stor fullständighet, anfört flera ämnen,
hvilkas kännedom väl knappast torde vid Pharmaciae Stud.
examen fordras; och vid den fr&n arbetets form härflytande
kortheten råkar han då alltid i fara att cj blifva förstådd.
Detta är t. ex. händelsen, då han s. 107 och 115 söker att
afhandla atomläran och frändskapernas beroende af elektriska
förhållanden, utan att ens förut hafva afhandlat hvarken det
chemiska eller elektriciteten
Formen, som Förf. valt för sin framställning, är den i
frågor och svar, så att arbetet rättast skulle kallas ”Katheches
för Apotheks-Elever.” Hvarföre Förf. valt denna form
är ej tydligt för ref.; antingen Förf. ansett den medföra
större lätthet att fatta för Eleven, eller trott den bidraga till
bältre fästande i minnet. Ref. vill ej medge någotdera, utan
snarare påstå att den hindrar framställandet af många saker,
för hvilka man ej kan finna passande frågor och minskar den
tydlighet och utförlighet, som bör finnas i en elementarbok,
åtminstone om den är ämnad till begagnande på egen hand.
Emellertid kan ej nekas att Förf., särdeles på vissa ställen,
reder sig bättre med frågor och svar, än man skulle trott
kunna ske, ehuru några låta besynnerliga, såsom: ”Hvad är
väte? En permanent gasformig metalloid, som betecknas med
H. — Hvad är kol? En fast metalloid, som betecknas med
C. — Hvad är kolsyrad talkjord med talkjordshydrat ?”
(Hvar-for icke heldre Magne&ia alba?) o. s. v.
Arbetet har trenne afdelningar, den naturalhistoriska, den
chemiska och den, som omfattar de pharmaceutiska och chemiska
operationerna. I den andra af dessa afdelningar anse vi Förf.
hafva begått ett misstag, då han afhandlat de oorganiska
kropparna efter antalet af deras enkla beståndsdelar eller efter
deras indelning i binära, ternära o. s. v. föreningar; denna
ordning, som väl någon gång förut varit använd, aifviker
alldeles från den han iakttagit vid afhandlandet af de organiska
ämnena, hvilket skett efter deras egenskaper af radikaler,
baser, syror &c. Misstaget ligger likväl icke så mycket i
denna inkonseqvens, utan fastmera deruti, att han för de
oorganiska kropparne användt en indelning, som ställer nära
be-slägtade kroppar, t. ex. jernoxid och jernoxidhydrat i olika
afdelningar och alldeles icKe tillåter en klar uppfattning af de
egenskaper, som hos flera kroppar äro lika, hvarigenom
öfver-sigten af det hela betydligen hindras för nybörjaren. Ty det
är ej antalet af beståndsdelar i en förening, utan föreningens
egenskaper i elektro-chemiskt afseendc, som utgöra dess
huf-vudsakliga karakter. Här finna vi jernoxidhydrat i samma un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
