Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Mathematiska och physiska vetenskaper - [46] Ekman, Elementerna af Plana Trigonometrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka utgöra det största antalet.” — Förf. anser derföre
riktigare, "att först särskildt afhandla Trigonometrien i
inskränktare mening eller läran om Trianglars beräkning, heldst man
härigenom icke heller bevisar dem någon otjenst, som för
fortsättningen af sina Mathematiska studier behöfva en
vidlyftigare kunskap i Trigonometrien.” ”1 enlighet med denna åsigt
innehåller närvarande afhandling blott läran om (fe
trigono-metriska linierna för vinklar eller bågar, som ej Öfverstiga
i 80°, och de formler, som behöfvas vid Trianglars beräkning,
jemte anvisning huru denna beräkning verkställes.” — Så
redogör Förf. sjelf för planen för sitt arbete, hvilken utan
tvifvel hvar och en på det hela skall gilla. Utom sjelfva
Inledningen (sid. 1—4), hvari Förf., efter att hafva angifvit
pl. Trigononi:s föremål, visar huru vinklars storlek i
allmänhet bestämmes, utgÖres det hela af tvenne Afdelningar: A)
Om de Trigonometriska Linierna (sid. 4—51), och B) Om
Trianglars beräkning (sid. 51—52). I den förra sysselsätter sig
Forf. med I) De Trigonometriska Liniernas namn och
beskaffenhet; 2) De Trigonometriska Liniernas förhållande och
storlek inbördes; 5) De Trigonometriska Tabellernas uträknande
och begagnande. Hvad den första af dessa underafdelningar
beträffar, har Förf., i full konseqvens med planen för sitt
arbete, endast i förbigående omnämnt de fyra trigonometriska
linier hvilka vid trianglars beräkning sällan eller alldrig
komma i fråga, nemligen Sekanten, Kosekanten, Sin.versus,
Cosin. ver sus. För de fyra öfriga, Sinus, Cosinus,
Tangenten och Kotangenten redogör han på ett lika enkelt, som
för det praktiska lämpligt sätt. I afseende på de Trigonom.
Tabellernas uträknande är det naturligt, att Förf. i en sådan
Lärobok som denna icke kunnat ingå i någon detaljerad
framställning af det sätt, hvarpå de vanliga Tabellerna
verkligen blifvit uträknade, utan, hvad dessa beträffar, endast haft
att angifva sättet för deras begagnande. Hvad man härvid skulle
kunna anmärka, vore, att Förf. utan tvifvel gjort pluraliteten
af dem, som komma att begagna hans Lärobok, en större
tjenst, om han, vid uppgifvandet af sättet att finna
Logarith-men för en Trigonom. linea, då vinkelen innehåller sekunder,
eller den motsvarande vinkelen för en Logariihm, som ej står
i Tabellerna, heldre utgått ifrån simpel regula di tre, än,
såsom nu skett, från interpolering af en arithmetisk
progression. Det är visserligen sannt, att Förf. i förordet äfven
upptager läran om Arithmet. propositioner ibland det, som han
vid bokens begagnande förutsätter såsom bekant; men det är
just detta, som ref icke anser nödvändigt. Också är det ett
kändt faktum, att en stor del utaf dem, hvilka t. ex. till Stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
