Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Mathematiska och physiska vetenskaper - [47] Jacobi, Afhandling om Galvanoplastiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt anmäldt uti Tidningen, Studiet Kritiker och Notiser (N:is
II o. 12), sa återstår det blott för ref. att tillkännagifva
denna öfversätluiugs tillvaro för den bildade allmänheten samt
vitsorda deln omsorg hvarmed originalet blifvit återgifvet. Det
enda ref. kunde hafva att tillägga vore några ord om de
framsteg Galvanoplastiken ytterligare gjort sedan denna Jacobi’s
afhandling ut koin. Hit hörer det af Kobell uppgifna sätt att
gravera en kopparplåt genom alt låta kopparen utfalla sig
Öfver en pä en försilfrad kopparplåt uppdragen mätning. I
stället för kopparplåten kan också en med phosphorsilfver
öf-verclragen gipsskifva användas. Färgen beredes af jernoxid
(rödfärg) och den tjocka olja som begagnas vid
porcellinsmål-ning och som erhålles såsom residuum vid tcrpentinoljans
de-slillering. Dagrar och skuggor åstadkommas genom den olika
tjocklck, som man gifver den påslrukna färgen. Fällningen sker
på vanligt sätt, behöfver blott i anseende till öfverdragets
bristande leduingsförmåga längre lid for att erhålla sin
behöf-liga tjocklek. Cirelli i Neapel skall äfven lyckats alt på
galvanisk väg erhålla graverade plåtar, endast medelst ett
stentryck eller en simpel tecl.ning på papper. Proceduren är
icke nppgifven, men skall i hufvudsaklig mån skilja sig från
Jacobi’s, och kallas, af upptäckaren för Elektrotypie. Till
bevis på den ytterliga noggrannhet hvarmed Galvanoplastiken går
till väga, må utur en skrifvelse från Jacobi, införd i en Fransk
Journal anföras, atl han med fullkomlig framgång försökt alt
taga aftryck af en plåt hvarpå befann sig en medelst
Daguer-reotypen uppdragen fotogenisk bild. Om sin upptäckt yttrar
sig Jacobi äfven i samma skrifvelse: ”För första gången
lemnar Galvanismen de physiska kabinetten och inträder i
konstnärernas atelier. Galvanoplastiken är det första steget till
utforskande af den hemlighetsfulla men mäktiga kraft, hvilken
är kallad att spela en stor rol i den industriella verlden, oeh
som skall finna ständigt nya applikationer i samma mån som
det praktiska snillet hunnit göra sig med densamma förtroget.
Införandet i det sociala lifvet af ett nytt agens är en
historisk epok. G al vani eller fastmera Volta är den moderna
tidens Promctheus.” Må man icke säga att denna blick in i
framtidens industriella förhållanden tillhör en man, som sjelf
med välbehag dröjer vid de förespeglade resultaterna af egna
upptäckter. Erfarenheten skall icke jäfva hans ord, likasom
den hittills icke gjort det. Om ock Galvanismen i en framtid
alldrig kommer att intaga ångkraftens ställe *), eller ens
täf-lande uppträda vid dess sida, så har den dock redao för-
* ) 8e Pascb’9 Årsbertittese åren 1859, o. 40*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
