Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Ekonomi och technologi - [53] Anvisning till Jordbrukets Förbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snart sagdl, lika omständlig som Wahlberg. Han skiljer sig
från bonom dock derutinnan, att v externes kännetecken här
ej 9 såsom hos W.9 angifvas, utan endast sättet att odla dem
och deras afkastning, hvadan Förf. sålunda förutsätter, att
hans läsare förut skola känna de vexter, hvilkas praktiska
användbarhet han beskrifver. Ett annat kapitel, som man
saknar uti L:s Handbok, afhandlar läran om Skogens vård,
Skogsodling och Tr ä dplantering, hvilket tvifvelsutan
be-tydligcn ökar värdet af vår anonyme Förf:s ”Anvisning.’9
Närvarande ”Anvisning" innehåller, såsom i anmälan
till-knnnagifves, ej några egna bepröfvade rön, som förut varit
okända för den läsande allmänheten. Också anges närvarande
arbete endast innehålla "det an tecknings värdas te, som finnes i
samtliga årgångarne af LandtbruksAkademiens annaler, i
systematisk ordning sammanfördt, med tillägg ur aadra inhemska
arbeten och utländska journaler" m. m. Förf., som sålunda ej
gör anspråk på någon originalitet, kan ingalunda frånkannas
förtj ensten att med stor flit samlat det han funnit
anmärkningsvärdast inom den ekonomiska litteraturen, och arbetets
värde ökas betydligen deraf att Förf. nästan alltid angifvit
sina källor, hvarigenom läsaren sålunda sättes i tillfälle att
närmare kritiskt kunna bedöma det relativa värdet af de hir
efter olika Författare sammanförda uppgifterne. — Arbetet
är från början till slut nästan rentaf praktiskt, på hvilket
Allt Förf. ock tyckes taga sig bast ut; ty på de fä ställen,
der han inlåtit sig uti theoretiska undersökningar, äro dessa
alldeles misslyckade, som det vill synas, till följe af
bristande insigt uti Naturvetenskapernes första elementer.
Exempelvis kan man i detta hänseende hänvisa till Förra Delen, sid.
25, der man bland annat läser följande: "till jordens halt af
mull kan man sluta, utom af fargen, afjordens lätthet, afen.
egen mögellukt och af det hvita öfverdrag, som den plägar
hafva af Lichen humosus, ett slags fin mossa." Detta kan
man i sanning kallå att följa med sin tid, och ref. är
öfver-tygad att våra Botanister skola finna mycken förnöjelse öfver
den nya arten Mullmossa, som Förf. här omnämnd t; och
ovän-tadt torde det äfven vara, att se benämningen Ldchen tillaggd
en "mossa"! Uti samma del, sid. 75, der Förf. ordar om
jordens förbättring medelst nedplöjande af gröna vexter, läses
följande: "Af hvad som nu är sagdt kan man sluta, att alla
gräsartade vexter producera, om de nedplöjas, en lika (?)
verkan till jordens förbättring;–och man borde således
alltid, i stället för att bruka en hop parasit-vexter hellre
nedplöja dem", m. m. — hvilket anförande äfven visar att
Förf. icke ens känner hvad en "parasit-vext" vill säga. Ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
