Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - B—lk. Anmärkningar om justis och administration samt om dömande och verkställande befattningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 : 5 | nmärkningar
betydelse af det begrepp, i hvars tjenst den ena eller andra
handlar; emedan hvar och en, utan att ändra karakter, kan
handla i det andra begreppets tjenst. Denna karakter bestäm-
mes således hel och hållen af det sätt, på hvilket hvardera
realiserar det ena begreppet eller det andra.
Om vi sätte lagstiftande befattningen å sido, såsom all-
deles främmande för den uti det föregående nämnda förvex-
lingen, så inses, att den, hvilken tror både den materiella o-
likheten emellan statsstyrelsens funktioner, och den formella,
hvar för sig, böra motsvaras utaf en serskild fördelning af
dessa befattningar på skilda händer, måste yrka en serskild
organ för den justis, som består i dömande, och en annan för
den, som har form af verkställande; samt en tredje och fjerde
för de former af administration, som motsvara de nyss för
justisen uppgifna.
Sådan var den fordran, som Franska lagstiftarne år 1790,
vid embetsmannacorpsens organisation, hade att pröfva. I den-
na form är den också ännu i dag minst utsatt för missförstånd,
och det mer eller mindre grundade deruti lättast urskildt: Men
urskiljas kan det dock ej, utan en både från den materiella
sidan, och den formella, anställd betraktelse af statsstyrelsens
verksamhet, såvida den nu intresserar oss, d. v. s. med ute-
slutning af den lagstiftande.
Nödvändigheten att anförtro justisen åt andra personer än
dem, i hvilkas händer administrationen blifvit nedlagd, grun-
das på olikheten af de begrepp, hvilka i den ena och den
andra förverkligas: en olikhet, i följd hvaraf det enas och det
andras fordringar anses kunna göras gällande, såsom sig bör,
endast utaf organer, som uteslutande åt det ena eller det an-
dra egnat sin tanke- och verkningsförmåga. Dessa begrepp
äro, såsom man vet, rättsbegreppet samt begreppet om mensk-
lighetens högsta, möjliga fullkomlighet.
Det förra fordrar den enskilda viljans yttre frihet: en
fordran, som uppstår uti och genom sammanträffande af för-
nuftiga individer, och realiseras genom inskränkning af hvars
och ens anspråk på yttre frihet, så att alla andras dermed kan
stå tillsammans; genom utstakning åt hvar och en af en viss
rättskrets, inom hvilken han utan ansvar för någon annan, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
