Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - B—lk. Anmärkningar om justis och administration samt om dömande och verkställande befattningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Justis och administration m. m. 25
Den, som begått brott, har, så vida skada derigenom skett,
och så vida denna kan ersättas, kommit uti två, dom underkasta-
de, förhållanden: det ena, till den physiska eller juridiska person,
i hvars rättskrets han gjort intrång, det andra, till staten, den
han trotsat. Der åter skada icke skett, eller icke kan ersättas,
kräfver endast sistnämnda förhållande dom. Det först omförmäl-
da af dessa förhållanden måste efter rättsbegreppets fordran bedö-
mas; frågan derom är hel och hållen ett justismål. Det sed-
nare har deremot med rättsbegreppet intet att göra. Det
är fullkomligen skildt ifrån frågan om skadestånd, der den
sednare af brottets beskaffeohet föranledes. Det är endast
grundadt på nödvändigheten af den allmänna viljans återstäl-
lande uti dess genom en enskild störda välde; och alla de
grunder, dem den anklagade kan emot handlingens straffbarhet
eller straffmåttet anföra, måste hemtas utur de ilagen uttryckta
begreppen om borgerlig frihet och jemnlikhet. Föreställnin-
gen om straffrätten, såsom en statens rätt, är emedlertid
jemnförelsevis ny. Utur begreppet om skadestånd har den
långsamt uppväxt. Dessutom står frågan om straffet i alla de
fall, der brottets beskaffenhet gör ersättningsfrågan möjlig,
ehuru genom sitt hela väsende fullkomligen skild från den
sistnämnda, likväl dermed i sammanhang genom den gemen-
3
samma anledningen, som ligger uti det begångna brottet. Då
den sist nämnda frågans pröfning, så länge en justis funnits,
tillhört dennas organer, och så länge en sådan kommer att fin-
nas, måste tillhöra dem, och då dessa organer långt förr, än
administrationens, hunnit en duglighet, som kunde vinna och
bibehålla förtroende, så är lätt att förklara, huru icke blott
de måls afdömande, deruti båda frågorna förekomma, kunnat
från början och fortfarande anses såsom justisens sak, utan också
dom öfver brott, genom hvilka antingen skada icke skett (se-
dan man lärt, att äfven sådana gifvas), eller ock en sådan,
som ej kan ersättas.
Hvad åter angår frågorna om familjens organisation och
dess medlemmars ofvan omförmälda inbördes förhållanden, så
kan hvar och en med lätt möda öfvertyga sig, att det är i
och för realisationen af det ofta omförmälda begreppet om
mensklighetens högsta möjliga fullkomlighet, som samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
