Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - B—lk. Anmärkningar om justis och administration samt om dömande och verkställande befattningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om justis och administration m. m. 53
Med vår tids oroliga begär efter kontroller torde mer än
en göra sig den frågan, om sistnämnda utöfningssätt af Ho-
nungens dömande kall nog tryggar borgerlig frihet och jemn-
likhet. Vi tro det. Ingen ställning är så gynnande för ett
klart uppfattande af denna frihet och jemnlikhet, som HKo-
nungens; och för de råd, Konungen i Statsrådet erhåller,
kan ansvar utkräfvas af Konungens rådgifvare. I de flesta
stater med representatif författning skulle ministeriell ansva-
righet för dylik dom vara ett ord utan betydelse. I Sver-
ge är dess verklighet försäkrad genom Konstitutionsutskottets
pligt att granska hvarje Statsråds-protocoll med undantag afi
ministeriella ärenden och kommando-mål förda, hvilka blott un-
dantagsvis granskas, och hos Riksens Ständer anmäla, om nå-
gon Föredragande icke med oväld, nit, skicklighet och drift sitt
förtroende-embete utöfvat, eller, der så fordras, tillämpa Reg.
Formens 106 $. Det är Riksens Ständers och Konstitutions-
utskottets sak att göra kontrollen verksam. Utöfningen af högsta
domsrätten uti stridiga, administrativa mål, i allmänhet, genom
Konungen personligen står med denna: granskning i fullkomlig
öfverensstämmelse, och kommer troligen med den att upphöra.
Vi tro den nemligen komma att upphöra, icke för formell
brist i den garanti den erbjuder, utan emedan ett sådant upp-
hörande är en naturlig följd af odlingens framskridande. Sven-
ska historien förmäler om en tid, då Konungen äfven uti
eivil- och kriminalmål sjelf utöfvade sin domsrätt. Den första
anledningen till dennas uppdragande, för sådana mål, åt an-
svariga domare var, att Konungen fann sig icke medhinna ut-
öfningen, utan försummande af andra ärenden, der han sjelf
ansåg sin personliga verksamhet nödigare; och mera än ett
årbundrade har förflutit, sedan en Svensk Grundlag förklarade
det vanliga antalet af de då varande rådgifvarne icke hinna uti hög-
sta instans deltaga i alla stridiga, administrativa måls handläggan-
de. Enligt 1720 års Begeringsform, 8. 20, skulle, emedan ”ä-
renderne” voro ”så mångfaldige att de näpligen med den skynd-
samhet som sig” vederbörde ”uti Rådet” hunno ”afgöras”, åt=
skilliga bland dessa ärenden utom detsamma föredragas och med
beslut kunna afhjelpas, nemligen, utom frågor om befordringar /
Enry, I. : 2
=E
hr SE
/ z
ERA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
