Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - B—lk. Anmärkningar om justis och administration samt om dömande och verkställande befattningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om gjustis och admiwmstration m. m. 35
lemna rätten atti Statsrådet sjelf pröfva de besvär, hvilka an-
gå tjensters bortgifvande eller förslag dertill och till Högsta
instansen ingå. Alla öfriga besvärsmål, hvilka nu i Stats-
rådet förekomma, torde böra hänvisas till den här ofvan nämn-
da öfverdomstolen.
En dylik inrättning borde icke blott lugna all den farhå-
ga, som kan finnas för amovibla emhbetsmäns rätt att i lägre
instanser afgöra stridiga administrativa ärenden: en farhåga,
som kan ega någon förevändning, der dessa ärenden dragas
under den högsta instansens pröfning, utan att hafva blifvit
granskade uti ett rikskollegium. Den skulle också bereda en nu
saknad utväg till en fullt opartisk pröfning af en frågas natur,
enligt lag, utaf justis- eller administrationsfråga. Minnen af den
sinnesgäsning, som blifvit föranledd genom bristen på sådan
utväg, kunna öfvertyga om vigten deraf, att den nu föreslagna
inrättningen lemnade tillfälle att hos en af lika många ledamö-
ter från Högsta Domstolen, oeh från den nu föreslagna, samman-
satt Rätt för sådana kompetenstvister erhålla ett ojäfvigt ut-
slag. En dylik kompetensdomstol tyckes så nödvändig, att
densamma, i händelse den tid, vi här motsett, skulle dröja, på
något annat lämpligt sätt borde bildas; t. ex genom samman-
sättning af lika många ledamöter från Statsrådet och Högsta
Domstolen. Mindre lämpligt blir i alla fall hvarje dylikt sätt,
än det först namnda. |
Enligt hvad vi hoppas hafva ådagalagt, ligger uti den dö-
mande administrationens natur nu icke något allmänt giltigt hin-
der emot dess förening med den verkställande; och med den-
na sistnämnda kan, enligt hvad vi äfven sagt, den verkställan-
de justisen, såsom med inga serdeles’ svårigheter förknippad,
lätt förenas. En sådan förening mellan dessa tre befattningar
har äfven temligen allmänt egt rum, och efter sina: vigtigaste
beståndsdelar blifvit kallad administration; hvaremot justis-
embetsmäns dömande rätt, utan afseende derpå, att det äfven
finnes en dömande administration, blifvit kallad domaremagt.
Benvämningarne komma troligen att bibehålla sig. Vår afsigt
har ej varit att tadla, ej att försvara, deras bruk i allmänna
lifvet. Vi hafva blott önskat att erinra om hvad de verkli-
gen beteckna, och derom, att det äfven inom administratio-
nen gifves en dömande befattning med lika heliga förbindelser,
som den såkallade domaremagtens, samt att det ej är alla de
-stridiga, administrativa målens öfverlemnande till denna sistnämn-
da, som bäst tryggar den enskildes i sådana mål egande in-
: tresse. : B— LK.
&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
