Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [9] Düben, v. Handbok i vextrikets naturliga familjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
den ordning inom vextfamiljerne, som DE Canporie d.ä. upp-
ställde. Men den De Candolleska anordningen af vextfamiljer-
na lider ovilkorligen deraf, att klasserna äro alltför stora, och
att man saknar objektiva grunder för grupperingen af famil-
jerna inom hvarje klass. Systemet blir härigenom i praktiskt
hänseende oanvändbart för bvar och en, som ej på förband
känner familjerna. För att till fullo motsvara äfven det prak-
tiska behofvet vid vexternes undersökning, måste nemligen det
naturliga systemet ej blott uppdraga gränsskilnaderne, ch an-
gifva beröringspunkterne emellan S serskilda vextfamiljerne;
— utan det måste äfven kunna framvisa en bestämd princip,
efter hvilken familjerna sins emellan blifvit ordnade; — ochi
dessa hänseenden har det af Professor E. Fries framställda,
och i här anmälda Handbok följda vextsystemet ett obestrid-
ligt företräde, så väl framför DE Canovorires, som öfriga be-
arbetningar af det Jussimuska systemet. Fries har nemligen
på ovedersägliga, objektiva grunder fotat hela sitt system, och
bevisat: 1:o Att de karakterer, på hvilka systemets
indelningar böra grundas, och hvilka äro gifna uti de
typiska utvecklingsgrader, som hvarje högre vext genomgår,
nemligen groningen, lillvexten, blomningen och fr ukt-
sättningen, — sins emellan äro af olika vigt och
värde, då nemligen de olikheter, som förete sig hos verben,
vid je föregående utvecklingsgrad äro mera genomgripan-
de, och sålunda väsendtligare än de olikheter, som framträda
i de nästföljande utvecklingsgraderne. Ty ju sednare ett or-
gan framträder, desto mångfaldigare olikheter företer detsam-
ma; och just i följd häraf kan det väl lämpa sig till indel-
ningsgrund för de lägsta, men ej för de högsta sektionerna af
systemet; — då tvärtom vid vexternas första utvecklingssta-
dier olikbeterna både äro färre och mera bestämda. samt af
större vigt, i thy alt genom dessa första, till utseendet ofta
obetydliga olikheter determineras hos vexten en viss hufvud-
karakter, som sedan omisskänneligen qvarstår under vextens
alla sednare följande utvecklinssgrader. Så äro de karak-
terer. som hemtas af groningen, de vigtigaste, der-
näst de karakterer, som hemtas af tillvexten, så de,
som hemtas af blomman, och i sista rummet qvarstå
de, som bero af frukten. Endast de förra kunna och böra
läggas till grund för systemets högsta sektioner, under det de
sednaste väl komma till pass vid bestämmandet af de lägsta
underafdelningarne. - Vidare har Prof. Frrrs visat 2:o Att
man vid Vextfamiljernes ordnande borde utgå från
de högsta och mest utbildade, samt derifrån "fortgå
till de lägre och ofullkomligare, emedan dessa Sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
