Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Svedelius, W. E. Om förföljelsen emot Castovius och Billberg. Ett bidrag till den Svenska tryckfrihetens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 40 Om förföljelsen emot
deri kunde finnas, lemnas derhän. ScHärz fann den cmedler-
tid brottslig och uppsökte ett ställe, åt hvilket kunde gifvas
en politisk färg. Dermed var hela saken förändrad, och stri-
den börjad från en ny sida, der Scnärtz kunde hoppas stöd,
äfven af den mäktigaste. Den nya Philosophien, hvars oskad-
lighet för Religionen, genom Honungens dom, var afgjord,
kunde framställas såsom vådlig för Samhälls-ordningen och
dess idkare såsom undersåtare af misstänkt trohet. I en så-
dan anda angreps den nu af ScHätz och med bättre framgång.
Ty Sverige styrdes af en Konung, som, utan afsigt att för-
trycka någon, dock ej fördrog det minsta tvifvel om det Gu-
domliga ursprunget för sin magt. Efter 1680 års Statshvälf-
ning hade de Monarkiska grundsatserne vunnit en sådan öf-
vervigt i det Svenska folkets tänkesätt, att den minsta skymt
af andra åsigter, såsom Statens ursprung ur ett fördrag, o.
s. v., föreföll oerhörd. Det är svårt att finna något förgrip-
ligt i Castovn skrift; att den så betraktades bevisar till hvil-
ken grad Carr XI var ömtålig för det minsta tvifvelsmål om
den oinskränkta utsträckningen af sin makt och dess Gudom-
liga ursprung. Också hördes Presterne predika med politisk
tillämpning öfver det språket: ”J skolen vara hans trälar”,
och en lärd man, Professor Lunpius, försvarade offentligen den
satsen, att Ronungamaktens begrepp innebure rättigheten
att ostraffadt göra hvad som helst 22): Men å andra
sidan fanns ett mindre antal medborgare och äfven författare,
som, med aktning för det sätt, hvarpå Konungamakten bruka-
des, sågo och beklagade den alltför stora utsträckning, som
densamma, utan någen motvigt, erhållit. I Theoretiskt afse-
ende vunno dessa tänkesätt beständig näring af de republi-
kanska eller konstitutionelt monarkiska läror, som i England
af stora författare lärdes oeh af statsmännen tillämpades. Stu-
artska huset förjagades från Englands tron genom en Stats-
hvälfning, den Carr XI i praktiskt afseende gillade, derföre
att han ogillat den Stuartske Furstens politiska system, men
han bäfvade för de grundsatser, som skulle rättfärdiga denne
Konungs fall. Emellan händelserne i olika länder var ett af-
22) ”Impune quidlibet facere, id est esse Regem.” Eundii Disp.
De orig. Majest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
