Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Medicin - [29] Collin, Afhandling om Barns Sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1632 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
förträffligaste sedativa medel, som finnes. Men ej nog härmed,
deras verkan är ej mindre fördelaktig vid diarrbéer, uppkom-
na af förkylning, då huden är torr, och ej har den normala
värman. ÅAfven såsom dietetiskt medel intaga allmänna bad
ett utmärkt rum. Hvad deras kontrainrdikationer vidkommer,
böra de aldrig användas i början af febrar och inflammatori-
ska sjukdomar: i hufvudet , lungorna och bjertat; deremot haf-
va lokala: varma bad en vidsträcktare användning, serdeles fot-
bad; hvilka äro att betrakta såsom ett på en gång mildt
och verksåmt afiledande medel.
I den nu följande ”allmänna Semiotiken i Barns
sjukdomar” anföras de hufvudsakligaste tecken, som kunna
tjena till ledning för läkarens omdöme, och bemtas dels af
barnets omgifning, dels af barnet sjelft. Detta kap. är
serdeles väl utarbetadt; det upptager bland annat äfven, af
JAnELoT’s åsigter i physiognomien, antagandet af treskrynklor
eller linier i ansigtet — ögonkinddraget, näsdraget, mundra-
get — hvilka ”hvardera tillkännagifva något lidande i en af
kroppens tre hufvudkaviteter; desto starkare och äldre ju
tydligare de synas,” redogör för Birrarbs undersökningar om
skriket, och lemnar icke heller å sido perkussionen och au-
skultatfionen. :
1Yy. Några anmärkningar angående Läkarens sätt
att uppföra sig under barnpraktiken sluta denna ut-
förliga inledning, och framställa i full dager Författarens ädla
nit och upphöjda åsigter af läkarens kall. Måhända fordrar
ock barnpraktiken af sin idkare, utom en större skarpsinnig-
het och noggrannare uppmärksamhet, om möjligt äfven en
varmare menniskokärlek än någon annan gren af läkarekon-
stens utöfning. De många råd och föreskrifter, hvilka en rik
och mogen erfarenket här meddelar, äro af den beskaffenhet;
att de genom utdrag ej böra stympas, utan läsas och behjer-
tas i sin helhet. Huru kort detta kapitel än är, utgör det
dock glanspunkten i närvarande afhandling. :
I ett arbete, så fullständigt och utförligt, som detta Iof-
var att blifva, hade Förf. i Litteraturen öfver Barnsjuk-
domarne i allmänhet ej bort förbigå uppräknandet af de
förnämsta äldre skrifterne," som tillhöra denna litteratur, så-
som Paurus COorneuws, de puerorum infantumque morborum
dignotione et curatione. Basil 1340, Hirronmus MencuU-
RTALIS, de morbis puerorum tractatus locupletissimi duo-
bas: Hbris descripti: Venet. 135853; addita ALexAnprr TRrRAL-
frin: de Lambriicis epistela cum :ejusdem Mercurialis ver-
sione. Francofurti 1384; OmniBonus FerraArivus, de arte me-
dica infantium Libri qvatuor, quorum duo priores de tuenda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
