Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Statsvetenskap - [39] Arrhenius, Om de i Tyskland nyligen inrättade ränteförsäkringsanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsvetenskap. i 197
gen berömde såsom en skön och snillvik uppfinning , men likväl
fann så vådligt, att det dermed icke ville hafva något att
skaffa. "Sedermera förflöt en lång tid, under hvilken man i
Frankrike ej hörde talas om tontiner. "Anledningen att ånyo
tänka på Tonris planer gåfvo de kostnader Lupwyre XIV:s näst
sista krig orsakade, och till hvilkas betäckande LE PrErretier
redan i krigets början saknade utvägar. - Bland de medel den
nye Finansministern PonrcBARTRAIN till bestridande af dessa
trängande utgifter nyttjade, var den genom ediktet d. 2 De-
cember 1689 grundade Höngliga tontinen. Enligt detta edikt
skulle ett statslån upptagas i lotter af 300 livres hvardera.
Den upplånade hufvudstolen skulle- aldrig återbetalas; men
deremot försäkrades hvarje långifvare om en, efter hans ålder
lämpad, ränta, större för den högre åldern, mindre för den
lägre. Efter sin ålder indelades följakteligen långifvarne i vis-
sa klasser, och försäkrades ej blott hvar för sig om ålnjutan-
de under lifstiden af den ursprungliga räntan, utan ock om
rätt för de öfverlefvande inom hvarje klass att ärfva de förut
aflednas ränteanspråk. Först efter den siste till klassen hö-
rande personens död indrogs den till denna klass ursprungli-
gen anslagna räntan. Ehuru inträdet uti denna tontin visser-
ligen icke blef så eftersökt, som man väntat, inrättades dock
några år sednare en ny af nästan enahanda beskaffenhet. Ända
till år 4726 hade hvarken i den ena eller andra af dessa ton-
tiner någon klass utdött; men berörda år dog en qvinna, som
var den sistlefvande både uti den första tontinens 13:de klass
och uti den andras 44:de. Hon uppbar då, för de 600 livres
hon insatt, en ränta af 73,500 Jivres; Man finner lätt, att
dessa tontiners hufvudsakliga skilnad från lotterier bestod uti
den längre tid man måste afbida vinsten. Den ena inrättnin-
gen är föröfrigt underkastad samma rättvisa tadel, som den
andra. Likväl kan ej nekas, atti tontinens begrepp finnes nå-
got godt — nemligen möjligheten att emot en måttlig upp-
odling bereda en tillräcklig utkomst i ålderdomen åt personer,
hvilkas tillgångar, på vanligt sält använda, icke skulle för
detta ändamål varit tillräckliga. Etthundrade trettiofem år ef-
ter den första tontinens grundande i Paris ntfärdades i Wien,
den 4 October 1824, Statuter och Reglemente för en inrätt-
ning, i hvilken man sökte undvika det tadelvärda i tontinerna,
men bibehålla hvad de hade godt oeh välgörande. — Man ville
nemligen åt hvar och en, som var benägen alt för ändamålet
uppoffra en måttlig summa med äfventyr af någon ränteförlust,
i fall ban i yngre år afled, öppna utsigt att; i händelse af
längre lifstid, genom arf efter associerade erhålla en ränta,
hvars ärliga belopp öfrersteg hela hans insatta kapital, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
