Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Physik och kemi m. m. - [49] Hansteen, De mutationibus, quas subit Momentum virgæ magneticæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Physik och Bemi. 261
gång. : Det förundransvärdaste härvid är, att dessa oregelbund-
na rörelser ända till sina minsta detaljer samtidigt inträffa öf-
ver hela Enoropa. De hänvisa sålunda på en gemensam orsak;
hvilken den än må vara. Med största sannolikhet kan man
anse densamma ligga i de elektriska phenomener som föregå i
atmospherens högre regioner. - Till dessa räknar man i främ-
sta rummet norrskenet. Den 4 Mars 1744 observerade
Cersivs och HJorteER i Upsala för första gången, att magnet-
nålen visade sig orolig under ett norrsken, och denna obser-
vation har sedan minsbidiga gånger blifvit bekräftad. WiLKE
fann äfven, alt de strålar, som utskjuta från den ljusa båge,
som under ett norrsken uppstiger vid horizonten, äro paralle=
la med ställets magnetiska meridian, och enligt FHANSTEEN sam-
manfaller Lågens medelpunkt med jordens magnetiska poler:
Lägger man nu härtill, att norrsken kunna inträffa vid alla ti-
der, ehuru de blott vid solljusets frånvaro kunna bli synliga,
äfvensom att dess verkningar sträcka sig till alla delar af jors
den, så har man åtminstone en orsak till magnelnålens Ore»
bälländsd förändringar 9).
Minst kända af alla äro de sekulära förändringarne hos de
magnetiska elementerna, ehuru de längst varit bekanta. Öfver
dessa förändringars orsaker kan blott då något med visshet
yitras, när de perioder, imom hyilka de försiggå, blifvit kända,
Dertill fordras långvariga observationer, och först i en afläg-
sen framtid kan man hoppas att se det mörker skingradt, som
hvilar öfver denna del af vetenskapen.
Efter denna visserligen högst ofullständiga öfversigt af
jordmagnetismens phesomesnaer. ötvergår ref. till ifrågavarande
arbete al Prof. HaAnstern. Förf. genomgår, att hörja med,
trenne serskilda methoder för bestämmandet af den Aa
tella jordmagnetismen, och visar, att de alla förutsätta mag-
netnålens moment oförändradt, eller att åtminstone dess för-
ändringar äro till storlek och beskaffenhet kända. Emedlertid
visar SVAR enheten, att en magnetnäl straxt efter magnetliserin-
gen förlorar småningom en del af sin magnetiska kraft, äfvens=
som att värmet alltid har på det magnetiska momentet ett för-
svagande inflytande. Hastigheten af det förra aftagandet kan,
enligt Förf., med tillräcklig noggrannhet uttryckas genom en
exponentiell funktion af tiden, hvars parameter till sin storlek
6) Till bevis derpå, att norrskengts verkningar sträcka sig långt ut=
om de ställen der det blir synbart, må följande utur VInstitut N:o 40
anföras: 1844 Jan. 25 observ. norrsken i Amerika; magn. perturba=
tioner i Prag. Febr. 25, 24 pert, i Parma, Prag och Bryssel; nörps
sken den 29 i Anda den 23 i Bryssel. Mars 20 0. 25 perti
Parma och 5 Borr sken i Amerika: 0:58: vV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
