Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [51] Chopin, Révolutions des peuples du Nord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historia och Statsvetenskap. 269
äfven kunnat i den ena delen; den för den Slaviska norden,
finna- utrymme att behandla flera af densammas folk: Met
planens uppgörande skall ju vära en författares ensak.
Förf. begynner nordens historia med en geographisk kon-
struktion, som väl ej vittnar om en MicHerets gemalitet, men
om mera trohet och noggrannhet. - I afseende på Skandina-
viens. innevånares ursprung, antar han; i stöd af likhet-i
språk och seder, och af ländernas läge, en germanisk inflytt-
ning från Tyskland, och dit åter från Asien, i stöd af tradi-
tik språk m.m. men i tvenne vandringar, Teutoner och AR
sar (RR. 1. p. 115-126). Åt Cimbrernas vandringar, hvilka Förf:
enligt Tactruvs låter utgå från Jutland, lemnar ban mera ut-
rymme, än som rättfärdigas af afsigten att visa, det Skandi-
naverne voro af Germaniskt ursprung (MM. 2. po 126—146):
Mera på sin plats är: ett utdrag uv Griser (I pc 14 o. följ.
Svenska uppl.) om de nordiska folkens öfriga vandringar ins
om den ej historiska tiden, om Eddan m. m., gjordt med ur-
skilning och i elt språk, ej ovärdigt originalet. I allmänhet
är: hela skildringen af nordens förutid: dess seder och för-
fattning, af tåpen till Hasslidal och Island, bygd på Griser
och StrInstoLm, och utförd på ett sätt, sö bevisar allvar-
ligt studium af. dessa och andra källor, och en ovanlig för-
mjlsN alt rätt uppfatta främmande länders förhållanden. Äfvöni
namn och de öfversättuingar deraf, som Förf. försöker, äro
sällan felaktiga, eller underliga för våra ögon; han sköllvar
IHoeder, Skoldmö (”vierge aux houeliers”), bönde (les
paysans), men Sveahär, härad o. s. v. (5,4. p. 146—208).
De stora Havirant bår. med deras följder så väl för vikin-
garnas hembygder, som för de anfallna länderna, skildrar
han efter Derrine, Lupen, Gurzor m. fi., med reda, men väl
mycket vidlöftigt i det sednare afseendet, äfvensom han nog
omständligt felsudlar EFrankiska sånibållslildniägbns ulivbols
ling, förr: alt derur hemta en del af skälen till vandringarna
(I—7. p. 208-283
Med KR. 8: (pp. 285-— 356) kommer Förf. till Slaverne.
Här bafva MNaraAmsInN och Övustriror varit hans ledare; ref.
erkänner sin oförmåga att här kontrollera hans nogörabnhets
men redigheten är sig lik, och Förf. tyckes hafva med lika
om ej mera kärlek studerat Slaverne , än Skandinaviens folk.
Slaviska kulturen är för honom skild från den Germaniska,
men ej utan slägtskap och inflytande från den sednare på den
förra. - De första tiderna, till Varägernas ankomst, erbjuda
blott föga intressanta vansbrinöar och strider med nicrendeld
öfverlägsna folk af andra stammar. I afseende på Varägernas
härkomst följer han Guwer; deras inflytande visade sig dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
