Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [55] Törneros, Bref och Dagboksanteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
med lekande udd. Och i sanning låg något epigrammaliskt i
Törneros” hela väsende: i tankar, känslor och framställnings-
sätt. Genom ett sådant grundlynne, och genom den kritiska
arten af hans vanligaste sysselsättning, stadgade sig hos ho-
nom en lust och vana för uppmärksambet och reflexion i allt,
smålt och stort; ingenting fiek passera förbi utan censur; han
hade ett visst stående reflexionssehema, genom hvilket äfven
de ohetydligaste föremål tvingades att vandra, eter, för att
tala med Romaren, sub jugem mittebantur, ty intet bestod
inför hans fina, ’skärpta blick: allt näpstes, innan det släpptes.
Deraf hände också ofta, att af allvar blef lek, och att han
fick, i stället för ett sannt, ett blott: sinnrikt. I hans sate
ser finnes merendels ett strängt sammanhang, men understun-
dom mera formens, än sakernas. I hans slutsatser var ofla
phantasien den ledande, Man läse t.ex. denna dels 42:te si-
da, der han talar om grammatikan. Hvad han säger, är syn-
Aerligen qvickt och sinnrikt, men man får ej lita på allt, man
njuter mera, än man lärer. Visserligen uttrycker i Grekiskan
genitivens förhållande till verbet, som betecknar ett begär,
(EniFvusioFar fivos) detta begärs ”genesis” (hvarjemte väl Tör-
NEROS, för den motsats skull, han önskar visa, menar hegä-
rets stillare anslutning till objektet), då -deremot i Latinet
concupiseere aliquid antyder begärets riktning mot eller till
objektet. -Men man kan också säga, att det latinska uttryc-
ket, om det ock betecknar egoism (hvilket icke är nödvän-
digt), dock icke innebär ett ”blindt” begär, utan ett mera
besimnadt «och från ’:objektet liksom frigjordt. -Deremot kan
man i den igrekiska genitiven ej blott se en ”genesis”; utan
äfven ett fortfarande beroende, så att dermed, snarare än
genom :den: latinska acceusativen, betecknas evt begär, som är
blindt och diksom slukadt af objektet. Vi sätta blott exem-
pelvis det ena påståendet emot det andra, utan att döma öf-
ver idet enas eller andras sbevislighet i S$trängare mening.
> För att lära känna styrkan och elden i hans phantasi,
och dess art att, äfven under medvetandet af en poötiseran-
de syftning, söka tryta igenom till vetenskaplig form och håll-
ning, läse man, hvad han (sid. 153) skrifver om vokalernas
serier. Det fanns hos honom denna egna genialiska åskådning,
som uppfattar «det underbara, för förståndet alldeles oåtkom-
liga sammanhanget emellan anden och naturen. Ett sådant
sammanhang (t. ex. det :outsägliga mellan ögat och vårens grö-
na färg; att öaska en Töd natur, är rent af:en orimlighet)
är lika obestridligt, som hvilken empirisk :sanning som :helst:
Men det är icke till för vetenskapen, eller för dess framställ-
ningsform. Derför ligger i denna Törneros betraktelse tilli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
